Trump tog plats i Vita huset, startade handelskrig och tog strid mot IMO:s tuffare klimatregler. Med upptrappade geopolitiska spänningar står världen och sjöfarten inför ett osäkerhetsdilemma som hotar både globaliseringen och omställningen till klimatneutralitet. Det är huvuddraget i Lighthouse omvärldsanalys för 2025.

Sammanfattning
Lighthouse nya omvärldsanalys beskriver ett 2025 där geopolitiska spänningar och ekonomiska ryckigheter präglar hela transportsektorn. Krigen i Ukraina och Mellanöstern samt huthirebellernas attacker i Röda havet tvingar fartyg bort från Suezkanalen – en omväg som förlänger resorna med upp till tre veckor och pressar bränslekostnaderna i höjden.

Samtidigt bromsas den gröna omställningen. EU:s klimatpaket FuelEU Maritime och IMO:s planerade Net-Zero Framework ska på sikt tvinga fram lägre utsläpp, men motståndet från USA och otydliga regler gör att många rederier tvekar att investera. En forskningsrapport talar om ett ”osäkerhetsdilemma” där klimatmål och handelspolitik drar åt olika håll.

Men utvecklingen stannar naturligtvis inte upp. Beställningarna av fartyg med alternativa drivmedel slog rekord under 2024 och metanol och ammoniak har tagit klivet från pilotprojekt till kommersiella bränslen. Samtidigt växer intresset för biobränslen, segelsystem och koldioxidinfångning – medan kärnkraft på sikt lyfts som en möjlig lösning för de största fartygen. Enligt DNV har har dock beställningarna av fartyg som drivs med alternativa bränslen minskat med 48 procent under de första nio månaderna 2025, jämfört med samma period i fjol. Hittills har 192 fartyg beställts, varav 121 är LNG-drivna fartyg och 43 metanoldrivna fartyg. Framför allt är det under det tredje kvartalet som beställningarna minskat. Osäkerheterna kring IMO:s Net-Zero-ramverk och framtida tillgång till vissa bränslen tror DNV ligger bakom minskningen.

Intresset för sjöfartsforskning växer också. I april släppte EU-kommissionens gemensamma forskningscentrum (Joint Research Centre, JRC) en rapport som konstaterade att nästan en miljard euro investerats de senaste fem åren i forskning och innovation kring hur europeisk sjöfart kan minska sina koldioxidutsläpp. Dessa har fördelats över 151 projekt – majoriteten inom forskningsprogrammen Horisont 2020 och Horisont Europa.

Att sjöfartens framtid i mångt och mycket hänger på innovation och långsiktiga satsningar förstår vi också i Sverige. Den nya nationella agendan för sjöfartsforskning och -innovation – NRIA Sjöfart 2025 – manar regeringen att bland annat fördubbla forskningsanslagen de kommande tre åren och att man öronmärker intäkterna från de avgifter som sjöfarten betalar in till EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU ETS) för återinvestering i branschens omställning.

I Sverige har det också hänt en del på regelfronten under 2025. Från 1 juli 2025 är det förbjudet att släppa ut vatten från öppna rökgasrengöringssystem (scrubbers) i Sveriges territorialvatten. Samma dag försvann en omdiskuterad kostnad för rederierna när stämpelskatten på 0,4 procent vid inteckning av fartyg i det svenska fartygsregistret avskaffades. Den 1 juli infördes också en ny förordning som ger möjlighet till intensifierad kontroll av fartygs försäkringsdokument. Detta för att komma åt problematiken med den ryska ”skuggflottan” och därigenom förbättra sjösäkerheten och skyddet för miljön.

Läs mer i den 13-sidiga rapporten.