Vindkraftsparker och vintersjöfarten krockar i Bottenviken
Planerade vindkraftsparker i Bottenviken kommer att påverka sjöfartens framkomlighet vintertid: Frågan är hur mycket? Behöver planerna förändras? En förstudie från Trafikverket och Lighthouse har börjat reda i frågan.
– I Bottenviken finns flera planerade men ännu inte godkända vindkraftsparker. Innan det sker bör en strategi tas fram för hur de bäst placeras för att göra deras påverkan på sjöfarten så liten som möjligt, säger Vasiola Zhaka på Uppsala universitet, en av forskarna bakom förstudien Potential Impacts of Wind Farms on Shipping in the Bay of Bothnia som gjorts inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som Lighthouse driver.
Nya fasta strukturer till havs påverkar naturligtvis sjöfartens framkomlighet, särskilt vintertid. De utgör inte bara fysiska hinder utan kan även förändra lokala isförhållanden, såsom iskoncentration, istjocklek och isdrift. Detta väcker oro för att de kan begränsa det flexibla ruttvalssystem som samordnas av isbrytartjänsten samt bidra till ökade operativa risker.
Så hur ofta och hur mycket överlappar de planerade vindkraftsparkerna med vintersjöfarten? Och hur förändras dessa överlapp under olika grader av vinterstränghet?
– Med hjälp av AIS-data har vi rekonstruerat fartygsrutter och kombinerat dem med isdata från olika vintrar. Resultaten visar att vindkraftsparkerna och fartygsrutterna överlappar på flera ställen. För att ta reda på vilka utmaningar det skapar har vi intervjuat befälhavare på isbrytare, och de säger att manöverutrymmet kommer att minska, speciellt under svåra isförhållanden. Det innebär till exempel att konvojoperationer, där isbrytare leder flera fartyg, försvåras och fartyg kan dessutom fastna utan att isbrytare har möjlighet att assistera.
Så kan forskningsresultaten medföra att vindkraftsparkernas placering eller utformning kommer att förändras?
– Den första och mest grundläggande åtgärden är att anpassa parkernas utformning. Vi har dock inte föreslagit några förändringar i placering eller design i denna förstudie. Det gör vi i nästa projekt, som också finansieras av Lighthouse, då vi också planerar att utveckla en AI-förstärkt digital tvilling av fartygstrafik för att identifiera optimala rutter och samtidigt stödja isbrytarverksamhet i realtid. Målet är att minimera konflikter så att både sjöfart och vindkraft kan fungera effektivt sida vid sida. Det är viktigt. Den snabba industriella utvecklingen i norra Sverige driver inte bara ett ökat elbehov – prognoser visar också att antalet fartyg i området kan bli tre gånger så stort som idag, säger Xiao Lang från Chalmers, som även deltagit i förstudien.
Förstudien Potential Impacts of Wind Farms on Shipping in the Bay of Bothnia har författats av:
Xiao Lang, Wengang Mao och Jonas W. Ringsberg (Chalmers)
Vasiola Zhaka (Uppsala universitet)
Niklas Hammarkvist (Sjöfartsverket)
I samarbete med:
Frida Åberg (Havs- och vattenmyndigheten)
Niklas Broman (Skyborn Renewables)
-
Vindkraftsparker och vintersjöfarten krockar i Bottenviken -
Totalförsvarsövning funkade bra, men kan göras bättre -
Kapade forskningsanslag slår hårt mot sjöfarten -
IMO antar regler för självkörande fartyg -
En fossilfri sjöfart till 2035 är potentiellt möjlig -
Färdplan ska göra hamnar till gröna energihubbar -
Sjöfarten står för sina samhällskostnader -
MIRG-förmågan behöver utvecklas -
Aluminium kan utmana ammoniak och vätgas -
Rapporter varnar för riskerna med vätgasdrivna fartyg