När sjöfarten och transportsektorn ställer om till fossilfrihet kommer elförbrukningen i svenska hamnar att öka kraftigt. Men för enskilda hamnar är det svårt att bedöma exakt hur mycket el- och effektkapacitet just deras hamn behöver framöver. Inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som drivs av Lighthouse har därför analysverktyget HELP utvecklats.

Enligt svenska klimatmål ska de inhemska utsläppen från sjöfarten vara netto noll senast 2045. Detta innebär också ökade krav på landets hamnar att ställa om. Utöver att elektrifiera den egna verksamheten såsom kranar, utrustning och fordon, behöver de även kunna erbjuda landström till fartyg vid kaj. En studie från Transportföretagen (2023) visar att hamnarnas energibehov kan öka med minst 230 procent fram till 2030. Denna uppskattning omfattar dessutom inte det potentiella energibehovet från fordon.

Samtidigt pratas det om ett skifte i hamnarnas roll. Från att främst fungera som transportnav kan hamnar i framtiden utvecklas till energihubbar, där energi produceras, lagras och distribueras till fartyg, fordon och andra verksamheter.

– Det finns över 50 allmänna hamnar i Sverige, de flesta små och medelstora, och alla står inför samma utmaning. De behöver ställa om, samtidigt som det är svårt att förutse det framtida effekt- och energibehovet. I många fall arbetar bara ett fåtal personer på hamnens kontor, där hållbarhetsansvaret ofta bara är en del av någons arbetsroll. Det gör det särskilt utmanande att planera och prioritera investeringar. Därför har vi tagit fram ett verktyg som kan hjälpa hamnarna att ta fram sina egna prognoser, säger Jessica Wehner, senior forskare inom logistik på VTI och en av författarna till rapporten Hamnen som en energihubb – utveckling av ett energiomställningsverktyg för hamnar.

Verktyget HELP (Hamnars ELPlaneringsverktyg) är utvecklat i Excel och bygger på data om maskiner, anläggningar och fartygs energibehov. Genom att mata in egna uppgifter eller schablonvärden kan hamnar skapa scenarier för framtiden och jämföra olika åtgärder, till exempel byte från dieseldrivna maskiner till eldrivna alternativ.

–  Man matar in data om vilka maskiner, anläggningar och fartyg som används, varefter verktyget sammanställer elförbrukning, effekttoppar och klimatutsläpp. Om man till exempel bestämt sig för att byta ut 20 procent av maskinerna och en kran från dieseldrift till el till 2030 så kan man se hur den åtgärden påverkar energibehov och utsläpp.

Verktyget ger dock inga färdiga svar kring hur en hamn ska lösa sin elomställning.

– Det handlar inte om att peka ut en lösning, utan om att skapa ett underlag för beslut och dialog, exempelvis med elnätsföretag, säger Gabriella Grenander, forskningsingenjör på VTI som också arbetat i projektet.

En stor utmaning har varit att skapa användbara schablonvärden för verktygets beräkningar.

– Speciellt för fartyg så finns det inte så mycket data kring vad införandet av landström skulle innebära. Där har vi fått gräva en hel del för att hitta antaganden som vi kan stå bakom, säger Gabriella Grenander

– Hur mycket el som går åt på ett fartyg är inte helt lätt att säga och skiljer förstås från fartyg till fartyg. Men vi har hittat internationella värden som är bra nog även för de mindre fartyg som trafikerar i Sverige, tillägger Jessica Wehner.

Intresset för verktyget bland hamnar är stort och det finns att ladda ner tillsammans med en användarguide på VTI:s hemsida.

Rapporten Hamnen som en energihubb – utveckling av ett energiomställningsverktyg för hamnar har författats av:
Jessica Wehner, Gabriella Grenander och David Daniels på VTI
Sara Rogerson, Anna Skötte och Joanne Ellis på RISE
I samarbete med:
Sandra Sönnerberg och Linus Olsson vid Landskrona Hamn samt Joakim Ströberg vid Södertälje Hamn.