Ny postdoktjänst till vätgasforskning för sjöfarten

Den som kan termodynamik och som har jobbat med försörjningssystem för vätgas kan snart ha en intressant utmaning att bita i. I dagarna utlyser nämligen Uppsala universitet en tvåårig postdoktjänst med placering på Campus Gotland. Tjänsten finansieras av Gotlandsbolaget för att hjälpa forskningen på traven mot en fossilfri och vätgasdriven Gotlandstrafik.

Sedan tre år tillbaka samarbetar Uppsala universitet och Gotlandsbolaget i flera större projekt som ska mynna ut i att Gotlandstrafiken senast 2045 ska vara fossilfri med hjälp av vätgas. Det första färjorna med möjlighet att drivas av vätgas, Gotland Horizon och katamaranen Horizon X, kan dock komma att levereras redan om några år. Tekniken för att utveckla och designa denna typ av fartyg som i huvudsak släpper ut vattenånga finns i princip redan. Den stora utmaningen handlar om hur fartygen ska fyllas med grön vätgas.

– Kan man inte tanka tillräckligt snabbt så försvåras idén om att använda vätgas, säger Björn Samuelsson, forskare vid Institutionen för Industriell Teknik och Samhällsbyggnad vid Uppsala universitet, Campus Gotland.

När vätgas tankas måste den kylas ner för att temperaturen i motorns cylindrar inte ska bli för hög. För vägtrafik har man kunnat lösa det genom att kyla ned vätgasen till -40°C innan tankning av fordon. Men det är en sak att kyla 50 kilo vätgas för en lastbil på 7-8 minuter och en helt annan att kyla de 16 ton som kommer att behövas för att fylla en färja. Och det på 45 minuter! Det är den tid man har på sig mellan turerna under högsäsong på Gotland.

– I princip skulle man kunna köra trailers som tar ungefär ett ton vätgas och ställa upp dem på rad. Det blir inte bara väldigt dyrt utan räddningstjänsten och andra myndigheter skulle så klart ha synpunkter på att man körde fler än 50 trailers per dygn med farligt gods i Visby hamn på sommaren då det är full aktivitet i stan. Det är klart det finns en bättre lösning, men idag finns ingen självklar. Man måste ha ett öppet sinne för att lösa det här, säger Björn Samuelsson.

I ett par Lighthouseförstudier har grunden för problematiken med både distribuering och bunkring av vätgas lagts. Forskningsprocessen maler nu vidare mot lösningen i ett större projekt. Och det är här en ny postdoktjänst kommer in i bilden – en tvåårig tjänst som har finansierats genom en donation av Gotlandsbolaget och som ytterligare fördjupar samarbetet mellan rederiet och Uppsala universitet Campus Gotland.

– Vi vill hitta någon som kan termodynamik och någon som gärna arbetat med fyllningsfrågor kring vätgas. Vi vet att ingen jobbat med det för sjöfart, men har man jobbat med det på landsidan så förstår man problematiken. Den vi söker ska också vara bra på att kommunicera, både lokalt och internationellt med sjöfartsindustrin. Vi sysslar ju med tillämpad forskning och då måste man kunna kommunicera med näringen. Sedan skulle vi helst anställa någon som gärna vill stanna kvar på Gotland.

Att hitta en person som uppfyller alla krav är inte alldeles enkelt, åtminstone inte i Sverige.

– Vi tror det finns forskare i Japan och Sydkorea som uppfyller våra vetenskapliga kriterier. Norge och Tyskland kan också vara ett bra sökområden. I Sverige finns det några som håller på med det här, men de är i färd att skriva sina doktorsavhandlingar. Så vi ligger något år för tidigt för dem.

Tjänsten ska tillsättas så snabbt som möjligt vilket sannolikt betyder framåt jul eller i början av nästa år.

–  Det är otroligt roligt att Gotlandsbolaget tar det här steget. Det visar på deras seriositet att vilja driva utvecklingen framåt och att man har förstått att man ska både ägna sig åt sin egen industriella utveckling och samarbeten med andra inom industrin. Och för Uppsala del är det här faktiskt en unik donation. Historiskt sett har man fått väldigt få donationer till den här typen av tillämpad forskning och för Campus Gotland är det den första någonsin, säger Björn Samuelsson.

På Gotlandbolaget är man också nöjda med samarbetet.

– Vi arbetar för att ställa om Gotlandstrafiken och omställningen måste vara såväl klimatmässigt som ekonomiskt hållbar. Gotlandsbolaget satsar stora resurser på att ligga långt fram, och vi tror att vårt bidrag till att möjliggöra tillämpad forskning inom området är en pusselbit för omställningen inom såväl Gotlandstrafiken som sjöfarten i stort, säger Håkan Johansson vd Gotlandsbolaget på rederiets hemsida.