Just nu pågår arbetet med att ta fram underlag till en vägledning för skrovrengöring. Uppdraget kommer från Havs- och vattenmyndigheten och görs av Lena Granhag, docent vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers. Som en del i arbetet deltog ett 40-tal personer på ett seminarium och en workshop om skrovpåväxt anordnat av Chalmers och Lighthouse.

Uppdraget om en ny vägledning kommer från Havs- och vattenmyndigheten och görs av Lena Granhag, docent vid Institutionen för sjöfart och marin teknik på Chalmers. Som ett led i arbetet hölls under april ett seminarium och en workshop om skrovpåväxt och skrovrengöring.

- Syftet med förmiddagens seminarium var att sammanfatta hur andra länder jobbar med framtagande av riktlinjer för skrovrengöring och de miljöutmaningar som verksamheten har. På workshopen diskuterade de aktörer som är inblandade i att söka eller ge tillstånd till skrovrengöring vad som i framtiden behöver förtydligas i denna process, säger Lena Granhag.

Seminariet gjorde en internationell utblick genom Eugene Georgiades (bilden), Biosecurity risk analysis, Ministry for Primary Industries i Nya Zealand och Frank Stuer-Lauridsen från Litehauz ApS i Danmark. Dessutom höll Chalmersforskarna Erik Ytreberg, Dinis Oliveira samt Lena själv föredrag. Talarna presentationer hittar du längre ned på sidan.

Påväxt på fartygsskrov är ett problem ur såväl ekologisk som ekonomisk synpunkt och innebär bland annat att ett fartygs bränsleförbrukning ökar och därmed också fartygets miljöpåverkan. Skrov som inte är rena kan dessutom föra med sig främmande arter in i nya vatten. Men att hålla skroven rena är komplicerat. Skrovrengöring kan innebära både att biologiskt material som inkluderar främmande arter samt kemiska föroreningar från bottenfärger hamnar i vattnet.

- Dagen var mycket givande och jag är väldigt glad för att så många olika aktörer medverkade och bidrog med sina unika kunskaper kring dessa frågor, säger Lena Granhag

Vad tar du med dig? 
- Jag tar med mig att tydliga standarder gällande utsläpp av kemikalier (från antifoulingfärg) och biologi (främmande arter) kommer underlätta för alla som jobbar aktivt med skrovrengöring och bedömning av verksamhetens miljöpåverkan.

Vad blir nästa steg?
- Nu jobbar vi inom projektet tillsammans med referensgruppen vidare med att ta fram underlag som kan användas till en framtida vägledning för skrovrengöring.

Attachments: 

Hull cleaning presentations as PDF.