Supporten behöver bli bättre

När den digitala tekniken fungerar som den ska blir arbetet enklare och mer effektivt, men när den inte gör det kan det låsa sig rejält på ett fartyg. Enligt en rapport som finansierats av Trafikverket måste IT-supporten bli bättre och mer tillgänglig inom sjöfarten. Ett uppföljningsprojekt ska ta tag i problematiken.

– Precis som vilken organisation som helst drabbas också sjöfarten av buggar och andra problem i sina digitala system. Skillnaden är att man är mer utsatt ute på sjön, säger Monica Lundh, forskare på Chalmers.

Det är förstås självklart, fartyg rör ju på sig. Man jobbar över hela världen i olika tidzoner dygnet runt och det är när saker händer man behöver support – inte på måndag klockan åtta när supporten öppnar. Att internetuppkopplingen ofta svajar gör förstås inte saken bättre.

– Det innebär att ganska små och banala problem kan få stora konsekvenser jämfört med vad det får för en landorganisation. Det har hänt att fartyg inte kunnat lämna kaj för att man inte kommit åt supporten. Resultaten i vår rapport visar också att uppdateringar av system körs i gång utan förvarning och skärmar kan frysas mitt under en säkerhetskritisk situation, till exempel vid förtöjning, fortsätter Monica Lundh som gjort stora delar av forskningen i projektet Digitaliseringens påverkan på sjösäkerhet och besättningens arbetsmiljö.

Syftet med projektet, som är ett samarbete mellan Svensk Sjöfart och Chalmers, har varit att öka förståelsen av omfattningen, karaktären och konsekvenserna av incidenter och problem kopplade till digitalisering och automatisering ombord på fartyg.

–  Projektidén har sitt ursprung i diskussioner som vi haft med våra medlemmar, till exempel i våra arbetsgrupper för sjösäkerhetsfrågor. Man tycker förstås satt det finns stora fördelar med digitalisering och automatisering i grunden, men lyfter också att det finns en hel del utmaningar, säger Christina Palmén, ansvarig för säkerhets- och miljöfrågor på Svensk Sjöfart, som lett projektet.

Förutom supportproblematiken lyfter rapporten en rad andra problem, till exempel att system ibland upplevs som för komplexa, att de inte lämpar sig för ändamål och att tekniken är för ”omogen” och inte färdigutvecklad. Andra problem rör buggar i olika system, att man får för mycket information och att operatörerna måste anpassa sig till tekniken och ändra hur de arbetar.

– Det här säger också någonting om vilken typ av kunskap och kompetens som man behöver ha ombord framöver för att klara de här frågorna, säger Christina Palmén som beskriver rapporten som en bra nulägesanalys.
– Vi har haft en referensgrupp inkopplad under projektets gång med representanter från rederier, akademi och myndigheter, och allt eftersom växte det fram att utmaningar med supportfunktioner skulle vara någonting vi skulle kunna titta på framöver.

Så hur forskar man på supportfunktioner? Monica Lundh berättar att hon har funderat en hel del över den frågan.

– Kan organisationen göra något för att minska behovet av support? Kan den bedrivas på något annat sätt än idag? Finns det någon slags specialfunktion som rederier eller fartyg måste ha? Hur ser det ut framåt? Alla pratar om digitalisering och automatisering och att fartygen ska bli mer avancerade med ännu mer teknologi ombord, men om vi redan nu har problem som vi inte löser kommer allt byggas på en skakig grund. Så detta är något som vi måste ta tag i.

Det är just vad man gör i uppföljningsprojektet What to learn from the support functions to improve maritime safety som också har finansierats av Trafikverket. Denna gång har också systemens tillverkare bjudits in för att både få input från branschen och ge sin syn på hur deras produkter kan utvecklas.

– Som forskare är det extra kul att få arbeta med ”riktiga problem” som formulerats direkt av sjöfartsnäringen. Det är verkligen en styrka i det här projekten. Olika branschföreträdare och tillverkare är väldigt villiga och måna om att få vara med och diskutera och påverka. Det känns som något man prioriterar och som berör alla nivåer i en organisation, säger Monica Lundh.

Rapporten The impact of digitalization on maritime safety and work environment of the crew har författats av Monica Lundh (Chalmers) Christina Palmén (Svensk Sjöfart), Johannes Hüffmeier (ForeSea) och Scott MacKinnon (Chalmers)