Skip to main content

Drönare och AI kan rädda liv till sjöss

12 april 2024

Frågan är inte om utan hur drönare kan användas för att rädda liv till sjöss. Ett projekt som finansierats av Trafikverket har tittat närmare på hur AI-teknik kan hjälpa till att lokalisera nödställda snabbare, förbättra lägesbilder och öka säkerheten för alla inblandade.

Att använda drönare i sök- och räddningsinsatser är inte något nytt. Flera myndigheter och organisationer med utryckningsverksamhet har intresserat sig för tekniken och 2022 fick Sjöräddningssällskapet landets första tillstånd att flyga och testa drönare utom synhåll i Göteborgs skärgård. Drönare kan ge rörliga bilder från en olycka snabbt efter att ett larm kommit in och tanken är förstås att tekniken ska göra sjöräddning både effektivare och säkrare.

Frågan är dock hur detta görs på bästa sätt? Kan AI-teknik hjälpa till? Det är just det demonstrationsprojektet SAR UAS har borrat djupare i.

– Det övergripande målet är att snabbare och lokalisera rädda fler liv. Samtidigt vill vi också öka säkerheten för deltagarna i räddningsinsatsen, spara kostnader genom bränslebesparingar och billigare teknik samt minska miljöpåverkan. En drönare drar till exempel mycket mindre bränsle en vad en helikopter gör, säger Lisa Berlin på Sjöfartsverket som lett projektet.

I projektet har man fokuserat på tekniken i sig, om den överhuvudtaget är tillämpbar i ett sök och räddningssystem. Flera olika typer av drönare och AI-modeller har utvärderats och man har även tittat på hur tekniken kan förbättras för att göras mer användarvänlig och effektiv.

– Vi har utvärderat algoritmer och deras förmåga att identifiera nödställda personer. Det finns förstås många andra objekt som man skulle kunna använda för att göra sökinsatser effektivare, till exempel åror eller annat som avviker i vattnet. Det är dock ett omfattande arbete att undersöka AI-modeller och vi hade begränsat med tid.

För att göra det så likt ett verkligt fall som möjligt gjordes tester med två olika scenarier baserade på historiska data över tidigare sjö- och flygräddningsinsatser. Så hur väl fungerar tekniken? Forskar man i medvind?

– När det gäller tekniken är det mycket medvind. Du kan egentligen få det du vill ha, bara du betalar för det. I övrigt finns det en del motvind. Ett av de största är den juridiska aspekten. Det är inte tillåtet att flyga med drönare hur som helst och till exempel råka filma områden med högre säkerhetsklass. Det är en utmaning att få tekniken att matcha juridiken. Andra utmaningar rör till exempel den representativa datan, drönares väderförmåga och systemens användarvänlighet, säger Lisa Berlin.

I projektets slutrapport rekommenderas att två olika system utvecklas. Det första är en mindre typ av drönarsystem, liknande de som redan idag används av vissa räddningsaktörer, men som kan förstärkas med AI-teknik. Detta system som i rapporten kallas för en lokal UAS (luftfartygssystem) har en begränsad räckvidd och passar bäst för användning nära kusten eller inom kort avstånd från där operatören befinner sig.

Det andra systemet har en längre räckvidd och kan täcka en stor del av den svenska räddningsregionen från några få baser. Detta system kallas i rapporten för en nationell UAS.

– Det finns massa olika tekniker och typer av drönare. Vissa kan du starta och styra från ett fartyg. Mindre varianter kan du kasta, andra är så stora att du behöver en helikopterplatta och det finns också de som kräver en flygstartbana. Det här projektet gav oss en bra kunskap om de tekniker som finns och vad de klarar tekniskt. Men hur det fungerar i skarpt läge, vet vi inte. Därför krävs ytterligare forskning och utveckling som tittar på hur vi metodiskt kan använda oss av tekniken, säger Lisa Berlin.

Att AI-tekniken kan hjälpa oss att rädda liv till sjöss är hon dock övertygad om.

– Tänk dig själv att söka efter nödställda genom att titta på och analysera bilder på en skärm i timmar. Fördelen med AI är att den jobbar snabbt och kan hantera stora mängder data utan att aldrig bli trött.


Dela på