Desto mer yrkesstolthet norska befäl och styrmän känner, desto mer tvivlar de på att autonoma fartyg kommer att göra sjöfarten säkrare. Detta trots att de har förtroende för befintliga autopiloter ombord. Det visar en studie som nyligen publicerats i WMU Journal of Maritime Affairs.

Trots att de litar på de automatiserade system som redan finns ombord finns en stark skepsis, nästan misstro, bland norska styrmän mot att den pågående automatiseringen kommer att göra sjöfarten säkrare. Asbjørn Lein Aalberg, forskaren bakom studien Pride and mistrust? The association between maritime bridge crew officers’ professional commitment and trust in autonomy är dock inte förvånad. Sjöfarten bygger på långa och stolta traditioner och yrkesstolthet är ofta djupt rotade hos sjömän, och för många är arbetet mer av en livsstil. Hans hypotes var därför just att yrkesmässigt engagemang skulle vara negativt relaterat till förtroendet för autonomi.

Det är viktigt att förstå varför de 8 000 befälhavare och styrmän som deltog i studien känner som de känner, menar f Aalberg. Deras engagemang och vilja behövs nämligen för att säkerställa att nya tekniker och system som utvecklas inte bara blir användbara utan också säkra. Styrmän måste kunna relatera till systemen och inte bara bli några som ”lyder order”. Dagens system och autopiloter har de förtroende för eftersom de känner att de har kontroll över dem.

Men mer autonomi är man alltså skeptiskt emot, och allra mest skeptiska är unga officerare med stort engagemang och yrkesstolthet. Detta tror Aalberg beror på att denna grupp känner att de har mest att förlora på att omfamna förändringar som kan hota deras yrkesroll.

Studiens resultat bekräftar att befälhavare gärna tar råd och beslutsstöd från artificiell intelligens (vilket exempelvis forskning från Liighthouse tidigare visat), men frågan är hur de kan bli mer bekväma med mer autonomi. Aalberg rekommenderar att forskare och företag att undersöka frågan närmare och anpassa sina lösningar efter det. Att satsa på teknik som stödjer människor istället för att ersätta dem är också i linje Industri 5.0 – det senaste steget i den industriella revolutionen som slår samman maskinteknikens snabbhet och effektivitet med människans uppfinningsrikedom och begåvning. Därför är det smart att involvera yrkesmän tidigt i utvecklingen av nya idéer och testa dem för att se till att de är både pålitliga och får förtroende från dem som ska använda dem.

Ur säkerhetssynpunkt kan resultaten av studien vara oroande, menar Aalberg. Om man utgår från att de starkast engagerade sjömännen också är de mest kunniga är det förstås alarmerande att just dessa ifrågasätter säkerheten. Detta kan ju bero på att teknikens pålitlighet faktiskt är otillräcklig och bör förbättras innan den implementeras. Enligt Aalberg är det därför också relevant att forska kring passagerares förtroende och upplevda säkerhet ombord på autonoma fartyg.