Ekonomiskt konkurrenskraftig, kraftfull och uthållig. Därför är kärnkraft en lovande teknik för framtida fartygsdrift. Men det finns också många utmaningar, skriver Bureau Veritas i en ny rapport.

Kan framtidens frakt ske med uran i tanken? Med de allt hårdare kraven på sjöfarten att ställa om till fossilfrihet blir frågan alltmer aktuell. I jakten på hållbara alternativ till fossila bränslen gäller det ju, som det brukar heta, att inte lägga alla ägg i samma energikorg. Men kan en teknik som mest förknippats med reaktordrivna ubåtar, hangarfartyg och isbrytare verkligen bli en del av lösningen sjöfartens utsläppsutmaningar, eller innebär det nya risker till havs?

I en ny rapport, The Role of Nuclear in Shipping Decarbonization, utforskar Bureau Veritas tillsammans med aktörer som CMA CGM och PSA Singapore frågan och då specifikt om små modulära reaktorer (SMR) kan vara något för sjöfarten. Och man kommer fram till att det är en ”lovande” teknologi som skulle kunna erbjuda långvarig fartygsdrift utan behov av frekventa bunkringstopp. Framför allt är det stora långdistansfartyg – containerfartyg över 10 000 TEU, kryssningsfartyg, de största LNG-fartygen samt de största oljetankrarna – som tekniken kan lämpa sig för. Inom dessa segment är inte el eller väte realistiska för tillfället och kärnkraft kan vara ekonomiskt fördelaktigt jämfört med andra alternativ, skriver Bureau Veritas. Men det finns också stora utmaningar.

– Rapporten understryker det akuta behovet av sektorsöverskridande samarbete för att bana väg för kärnkraft inom sjöfarten, och beskriver de milstolpar och förutsättningar som krävs för en ansvarsfull implementering under de kommande decennierna, säger Matthieu de Tugny, vd för Bureau Veritas Marine & Offshore.

Så vad krävs? Rapporten identifierar fyra kritiska områden som måste analyseras vidare och utvecklas:

Hantering av radioaktivt avfall:
Det finns ett akut behov av att utveckla heltäckande riktlinjer kring för hantering av radioaktivt avfall och använt bränsle från små modulära reaktorer (SMR). Denna aspekt är avgörande för den långsiktiga hållbarheten och för allmänhetens acceptans av kärnkraft inom sjöfarten.

Utbildning av besättningar och kvalifikationer:
Att ta fram specifika utbildningsprogram och krav på kvalifikationer för besättningsmedlemmar som ska arbeta ombord på kärnkraftsdrivna fartyg är nödvändigt. Det säkerställer en säker drift av dessa avancerade teknologier och att strålskyddsstandarder efterlevs.

Cybersäkerhet:
Mot bakgrund av det växande hotet från industriellt spionage och cyberattacker är det avgörande att integrera robusta cybersäkerhetskrav i det internationella ramverket för kärnsäkerhet. Detta är särskilt viktigt för att skydda kärntekniska tillgångar inom den maritima sektorn.

Försäkringar och delat ansvar:
Den nuvarande avsaknaden av standardiserade maritima försäkringar som täcker transport av kärnmaterial och kärntekniska risker är en betydande utmaning. Det finns ett behov av att anpassa de traditionella ansvarsrättsliga ramverken för att omfatta de unika aspekterna av kärnkraftsdrift till sjöss, vilket kan innebära ett delat ansvar mellan fartygsoperatörer, ägare och SMR-utvecklare. På samma sätt krävs ytterligare analys av finansieringsstrukturer som kan stödja leverantörskedjan och teknikutvecklare.

Att hantera dessa utmaningar kräver stor handlingskraft och en samverkan mellan industrin, myndigheter, försäkringsbolag och skapare av internationella regelverk, skriver Bureau Veritas. Utan ett robust ramverk för säkerhet, ansvar och ekonomi är risken stor att idén om kärnkraftsdrivna fartyg sjunker innan den ens lämnat kaj. De kommande tio åren blir helt avgörande, enligt rapporten. Om utvecklingen lyckas, kan kärnkraft spela en nyckelroll i sjöfartens klimatomställning – inte bara till havs, utan också i hamnar där utsläppen är stora men ofta glöms bort, skriver Bureau Veritas.

Till rapporten