Ett stort tankfartyg, lastat med miljöfarlig last, dirigeras till en smalare och djupare korridor, medan ett mindre fartyg kan använda en större del av farledsytan. I framtidens dynamiska farleder skräddarsys farleden efter varje fartygs specifikationer kombinerat med aktuella förhållanden som trafik, sikt, vågor och ström. Det spår ny forskning som finansierats av Trafikverket.

Digitaliseringen ökar och utvecklingen mot en alltmer smart och autonom sjöfart går fort. Nya navigationstjänster, fjärrstyrning, virtuella sjömärken och annat kommer att få en stor påverkan på våra farleder. Så hur kommer det att se ut i framtiden när traditionella fartyg och nya fjärrstyrda eller mer autonoma ska samsas om utrymmet? Det har RISE, Sjöfartsverket, Chalmers och SEAMADE undersökt i flera studier som mynnat i rapporten Förutsättningar för framtidens farleder.

– Vi har formulerat två visioner för framtidens farleder: en för en nära framtid, där dagens fartyg kan dra nytta av den nya tekniken, och en för en mer avlägsen framtid, där avancerade navigationsstöd är installerade ombord i större utsträckning. Vi kallar den första för 2030 och den andra för 2045, men årtalen ska inte ses som absoluta, utan snarare mer som ungefärliga riktmärken för när dessa utvecklingar inträffar, säger Joakim Lundman, forskare på RISE som varit redaktör för rapporten.

I Vision 2030 är den ”smarta farleden” utformad för att säkerställa säker navigering för fartyg med varierande teknologiska nivåer. Navigationsstöd från land, eller fjärrstyrda lotsningar som det också kallas, har börjat tas i bruk – det är kanske inte särskilt vanligt ännu men det finns exempel där lotsar coachar fartyg från land. Sjöfartsverkets trafikcentraler VTS (Vessel Traffic Service) kommer också att ha en mer central roll.

– Sjöfarten kommer att öka, vilket gör att det blir trängre i farlederna. Därför tror vi att VTS, som idag är vägledande, får en mer styrande roll för att dirigera trafiken.

I den första visionen har också traditionella sjömärken delvis ersatts eller kompletterats med virtuella, medan dynamiska sjökort med realtidsuppdaterad information om vattenstånd, strömmar och djup möjliggör mer effektiv ruttplanering och navigering.

– Sjömärkena har kanske också gjorts mer intelligenta och kan dela med sig av information, till exempel om väder, vind och strömmar, säger Joakim Lundman.

Längre fram, i vision 2045, har digitalisering och automation tagit ett rejält grepp om sjöfarten för att möta ökade krav på effektivitet. Stora delar av flottan som existerar idag, alltså 2025, är utbytt och fartyg med hög grad av automation eller full autonomi är vanliga. Virtuella navigationshjälpmedel och augmented reality (AR) – teknik som blandar den verkliga världen med digitalt skapade objekt används för att förmedla realtidsinformation till fartygens navigationssystem. Nu är också den dynamiska farleden utvecklad. Med hjälp av digitala sjökort och annan dynamisk och högupplöst data kan fasta farledsmarkeringar öppnas för större farbara ytor, anpassade efter aktuella förhållanden som trafik, sikt, djup och väder. Det gör sjöfarten säkrare och mer effektiv.

– Genom dessa dynamiska värden kan farleden anpassas specifikt efter olika fartyg. Ett mindre och mer lättmanövrerat fartyg kan exempelvis ges möjlighet att navigera på grundare vatten, medan en stor oljetanker behöver hålla sig inom en smal korridor på grund av väderförhållanden och vind. Istället för att använda termen "farled" talar vi därför om en "farledsyta".

Det innebär att fysiska sjömärken måste ersättas med virtuella, vilket förstås är en utmaning. Både smarta fartyg som nyttjar tekniken och vanliga traditionella fartyg måste kunna segla på farleden.

– Vi genomförde två olika simulatorsstudier av farlederna in och ut från Göteborg. I en av dem upptäcktes att det kändes tomt utan de fysiska farledsmärkena. För den som styrde fartyget och blickade ut över farleden fanns det inget konkret att förhålla sig till. Resultatet blev att personen hela tiden tvingades titta ner på sjökortet, vilket upplevdes som riskabelt, eftersom uppsikten över små båtar och andra objekt som inte syns förlorades. Löser man sådana problem finns mycket att tjäna på dynamiska farleder. Simulatorstudierna visade till exempel att en vinst med dynamiska farleder är minskad bränsleförbrukning. Genom att beakta vind och strömmar kan den mest bränslesnåla vägen in till kaj i Göteborg identifieras, säger Joakim Lundman.

Rapporten Förutsättningar för framtidens farleder är en sammanställning av fyra projekt som finansierats av Trafikverket. Den är lättläst.

Till rapporten