Den ökade trafikträngseln i svenska städer hotar både miljö och ekonomi. Samtidigt finns ett uttalat mål om att flytta gods från väg till vatten. Trots det används knappt några urbana vattenvägar. Ett projekt inom branschprogrammet Hållbar sjöfart som drivs av Lighthouse undersöker vad svenska myndigheter kan göra för att driva på utvecklingen.

– Urbaniseringen i Europa och världen är omfattande. Städer förtätas, e-handel ökar och ytor, framförallt trafikytor, måste användas på ett effektivare sätt. Görs inte det kommer städerna snart inte att räcka till. Trängsel kostar otroligt mycket, både miljömässigt och ekonomiskt, säger Sönke Behrends, forskare på SSPA som leder projektet Myndigheters roll för urban och vattenburen logistik.

Han berättar om hur åkerierna strax innan pandemin gick ihop och skrev ett brev till Trafikkontoret i Göteborg. Budskapet var tydligt: ”Det här går inte längre, vi kommer inte fram med våra leveranser till våra kunder i stan. Ni måste göra någonting”.

– Vi måste ändra på hur vi transporterar gods i städerna. Olika lösningar har diskuterats, till exempel att öppna upp bussfiler får godstrafiken. Men de är också hårt trafikerade och man vill inte påverka persontransporterna mer. Det finns dock en lösning. Vattenvägarna som finns i flera av våra största städer används inte någon större utsträckning. Där finns mycket kapacitet kvar. 

I andra städer i Europa, till exempel i Amsterstam, Paris och Utrecht används vattenvägar för att frakta gods. Det har inte skett av sig självt utan dessa städers myndigheter har spelat en stor roll för att stödja och driva på utvecklingen. De har exempelvis byggt kajer och bidragit med ekonomiskt stöd till eldrivna pråmar.

Hos svenska myndigheter finns också ett stort intresse för urban vattenlogistik, både nationellt och regionalt. Detta främst i stora städer som Stockholm och Göteborg, men även i andra kommuner som Helsingborg, Karlstad och Umeå. Ett problem är dock att kunskapen hos myndigheterna är liten. Tanken är att projektet, som ska resultera i en färdig förstudie innan årets slut, ska hjälpa myndigheterna på traven genom att svara på frågor kring hur de bör agera och vad som är möjligt för dem att göra. Vad finns det för juridiska hinder? Hur kan myndigheter och förvaltningar samarbeta i frågan?

– Det här är en kostnadsfråga framför allt. Anpassade pråmar behöver köpas och kajer byggas. Som det ser ut idag behövs också stora och koncentrerade flöden i systemet för att vattenvägar ska kunna konkurrera med vägtrafiken. För byggtransporter och avfallslogistik kan det fungera bra medan jag tror det blir svårare med fragmentiserade flöden som till exempel från e-handel. Jag tror det kan vara svårt att motivera ett system för det om det inte finns stora problem med trängsel på vägsidan, säger Sönke Behrends.

Inom projektet görs analyser av tidigare fall av implementering av urbana vattenvägar samt intervjuer. Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet medverkar också i förstudien som ska vara klar i slutet av året.