Skrubbrar renar emissioner från svavel men smutsar ner haven. Antifoulingfärger minskar bränsleförbrukningen, men kan också sprida giftiga ämnen i haven. En ny förstudie från Lighthouse och Trafikverket tittar närmare på målkonflikter, om hur styrmedel som löser ett hållbarhetsproblem skapar ett annat – något som beslutsfattare inte alltid tänker på.

Död, isolering och ekonomisk nedgång. Men också minskade klimatutsläpp och bättre luftkvalitet. Nedstängningarna under coronapandemin gav också positiva sidoeffekter. Det samma gäller absurt nog också Ukrainakriget. Rysslands invasion och aggressiva hållning har satt Sverige i en helt ny säkerhetspolitisk situation som inte bara fick svenska politiker att snabbt som attan söka inträde i Nato – plötsligt insåg man också sjöfartens betydelse för att försörja Sverige både i fred och i kristid. Något sjöfarten försökt uppmärksamma i flera år utan att få gehör. Det krävdes alltså ett krig för att få politiker att prata om att inflaggning måste till och i ett vips höja anslagen till sjöfartsutbildningarna på Chalmers och Linnéuniversitet.

Positiva sidoeffekter är det förstås lätt att prata om. Men hur det med negativa sidoeffekter, till exempel sådana som skapar nya utsläppskällor på grund av att andra täppts till? Inom Lighthousesfären har det länge pågått en diskussion kring detta dilemma och i en ny förstudie kallad Målkonflikter inom sjöfartsområdet dokumenterar forskare från IVL och Chalmers flera sådana fall.

– Det är viktigt att fånga upp och diskutera negativa sidoeffekter, speciellt för Lighthouse som bedriver forskning i samverkan med näringslivet. Rederier kan ju exempel drabbas negativt både imagemässigt och ekonomiskt om de satsar på en ny teknik som så småningom visar sig ha en sidoeffekt som drabbar havsmiljön negativt, säker Erik Fridell, professor och forskare på IVL.

Ett tydligt exempel på en sådan missberäkning inom sjöfarten rör så kallade skrubbrar som installerats på många fartyg för att minska luftutsläppen av svavel för att möta Internationella sjöfarts­organisationens (IMO:s) svaveldirektiv. Processen i skrubbrarna skapar dock ett försurat tvättvatten med giftiga ämnen och partiklar som sedan ofta släpps rakt ut i havsmiljön. Svavel­direktivets ursprungliga intention om att sjöfarten skulle övergå till renare bränsle kringgicks då eftersom fartyg kunnat fortsätta köra på tjockolja.

– Det vore förstås bättre om man såg till att alla fartyg kördes på lågsvavligt bränsle. Inom IMO funderade man inte tillräckligt på de negativa konsekvenserna för havet när man tillät skrubbrar.

Skrubbertekniken är föremål för en av sex målkonflikter som behandlas i förstudien. En annan handlar om antifoulingfärger vilka används för att minska påväxt på skroven, vilket leder till lägre bränsleförbrukning, lägre emissioner till luft och minskad risk för spridning av främmande arter. Kruxet är att många av dessa färger är giftiga och sprider stora utsläpp av farliga ämnen till havsmiljön.

– Här finns dock en möjlighet eftersom det kommer nya färger som inte är giftiga, säger Erik Fridell.

En tredje målkonflikt rör överflyttning av gods från väg till sjö. I Sverige finns flera styrmedel för att stimulera detta bland annat i syfte att minska trängsel på vägarna. I de flesta fall leder en sådan överflyttning till minskad bränsleförbrukning medan emissioner av luftföroreningar normalt ökar, liksom påverkan på havet.

– Det är bra med styrmedel som för över transporter från väg till sjö, men då måste man se till att det förs över till bra fartyg med låga utsläpp till luft. Om samhället ska stödja en överflyttning kan man inte köra vilka gamla fartyg som helst. En skärpning av styrmedlen tror jag skulle gynna redarna också.

Tanken med rapporten är att skapa en medvetenhet som får forskare, beslutsfattare och andra att reflektera mer över problemen med målkonflikter.

– Man behöver tänka mer kritiskt kring olika lösningar och tekniker och försöka lyfta sidoeffekterna så tidigt som möjligt, innan styrmedel formuleras eller projekt startas, säger Erik Fridell.

Övriga målkonflikter som tas upp i rapporten berör rening av kväveoxider vilket kan leda till ökad bränsleförbrukning, barlastvattenrening, vilken minskar risk för spridning av främmande arter men som kan leda till spridning av miljögifter samt propellrar som avger mindre undervattensbuller men som förbrukar mer bränsle.

Förstudien Målkonflikter inom sjöfartsområdet har gjorts inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart och författats av Erik Fridell (IVL), Tobias Gustavsson Binder (IVL), Jesper Hassellöv (Chalmers), Ida-Maja Hassellöv (Chalmers) och Erik Ytreberg (Chalmers).