Nästa steg för en svensk satsning på smarta fartyg

Nu tas nästa steg mot en svensk satsning på smarta fartyg. I december samlas den maritima sektorn - industri, akademi och myndigheter - för att staka ut vägen till ett svenskt initiativ mot en säkrare sjöfart med hjälp av smarta fartyg. Ett tydligt önskemål från rederierna är konkreta testbäddar.

- Vår ambition är att vi ska kunna starta upp testbäddar, såväl i simulatorer som på fartyg, tillsammans med akademi och institut, redare och teknikleverantörer. Vi hoppas kunna se någonting hända innan sommaren 2017, säger Åsa Burman, verksamhetschef för Lighthouse.

Det går snabbt i den maritima sektorn just nu. Autonoma fordon och farkoster har länge fokuserat på land- och luftbaserade transporter men på senare tid har frågan om smarta fartyg vuxit, särskilt för Norden är det viktigt med en konkurrenskraftig och säker sjöfart.

- De nordiska länderna är alla mer eller mindre logistiska öar. Vi är en bit utanför världens centrum, det är långa transportvägar, kärva förhållanden vintertid med is och starka vindar och det är viktigt att vi själva säkrar smarta, effektiva och ekonomiska transportvägar, säger Martti Simijoki som är marin superintendent på Wallenius, en av världens största biltransportörer.

Minskad miljöpåverkan
Lighthouse jobbar för att den autonoma tekniken ska leda till en säkrare sjöfart. Smarta fartyg skulle kunna upptäcka faror tidigare och undvika kollisioner och grundstötningar. Smarta fartyg skulle också kunna optimera rutter och bränsleförbrukning vilket leder till minskad miljöpåverkan.

- Inom fordonsindustrin finns alla dessa hjälpmedel som stödjer föraren. Såna system skulle kunna användas ombord på ett fartyg lika gärna. Redan idag finns det flera stödsystem ombord, autopilot, radar, auto-tracking och så vidare. Om vi kunde få de olika systemen att samarbeta skulle det kunna fungera som bra beslutsstöd för besättningen ombord, säger Harry Robertsson, teknisk chef på Stena.

- Ett enkelt exempel är de situationer när ett fartyg ska hålla undan och det andra hålla sin kurs och fart. När det inte är självklart vilket fartyg som ska hålla undan skulle smarta fartyg med hjälp av algoritmer eller fastställda parametrar själva kunna avgöra det, säger Martti Simijoki.

Efterlyser testbäddar
Redan till 2025 vill Finland att Östersjön ska vara ett område för autonom sjöfart och Norge har tagit beslut om att öppna upp Trondheimfjorden som ett testområde för smarta fartyg. För Sverige finns en god chans att vara med och styra utvecklingen av den autonoma sjöfarten.

- Sverige är i en väldigt god position. Här finns många högteknologiska utvecklare och tillverkare, vi utvecklar militär teknologi, är duktiga på sensorsystem och snabba på att ta till oss ny teknik. Det gör att Sverige är i ett väldigt bra läge för att utveckla den autonoma sjöfarten, säger Martti Simijoki, Wallenius.
Sjöfarten står inför ett paradigmskifte och för Sverige gäller det att försvara platsen som ett föregångsland för den moderna sjöfarten. Vägen dit är huvudfrågan för Lighthouse seminarium och workshop om autonom sjöfart, 5–6 december 2016.

- Det vi behöver nu är testbäddar. Miljöer där vi kan prova tekniken och samla stora mängder data som vi sen använder i simulatorer för att se vad som fungerar. Därefter kan vi introducera teknologin ombord på fartygen och testa det steg för steg, säger Harry Robertsson, Stena.

- Först och främst borde de nordiska länderna gå samman med sina bästa idéer för att få så stora fördelar som möjligt. Sen behöver vi skapa testbäddar för den autonoma tekniken. Vi funderar exempelvis på en autonom kommandobrygga som inte är kopplad till fartygets riktiga styrning men som kan användas för att utvärdera den autonoma tekniken, se om den är tillräckligt mogen, säger Martti Simojoki.  

Text: Andreas Kron