Rapport från Lighthouse workshop

Över 60 deltagare från olika delar av den maritima sektorn deltog i Lighthouse workshop förra veckan med syftet att belysa hur en hållbar sjöfartssektor kan bli konkurrenskraftig.

Dagen startade med fyra inledningstalare som lyfte fram olika utmaningar och möjligheter inom deras områden. Harry Robertsson, teknisk direktör på Stena Teknik och ordförande i Lighthouse programkommittee, var först på scen. Han pratade om många olika saker, bland annat om ett nytt projekt som startats inom Lighthouse med syfte att titta närmare på möjligheterna att använda samma eller liknande system inom sjöfarten som för autonoma fordon, inte för att ta bort besättningen, utan för att öka säkerheten och minska risken för farliga och dyra misstag. 

Per-Erik Larsson är chef för försäljning och reservdelar inom Callenberg Technology Group, och han presenterade olika tekniker som Callenberg säljer för att minska bränsleförbrukning och därmed minska utsläpp. Som exempel nämnde han att Callenbergs installationer inom hans ansvarsområde sparat 200 miljoner kWh, förbrukat 40 000 ton mindre bränsle, och minskat koldioxidutsläppen med 136 000 ton CO2 årligen.

Edvard Molitor, miljöchef på Göteborgs Hamn, höll en tankeväckande presentation där han gav några svar men också ställde många frågor, vilket gav åhörarna en orsak att begrunda saker och ting. Ett exempel på frågor han gav var: Vad är den otimala storleken på ett containerfartyg och är större nödvändigtvis bättre? Och hur påverkar intermodala transporter det ekologiska fotavtrycket?

- Jag gissar att mitt huvudbudskap är att vi måste öppna ögonen och titta på det större perspektivet, sa Edvard Molitor.

De aktuella frågor som de reglerande organisationerna för sjöfarten - IMO, EU och HELCOM - huvudsakligen diskuterar mest just nu sammanfattades av Nariné Svensson från Transportstyrelsen. Bland annat hon talade om det faktum att arbetet med NECA områden intensifieras. Planen är att reducera utsläppen av kväveoxider (NOx) med 80 % och de områden som föreslås är desamma som för SECA och reducerade utsläppsnivåer för svavel (SOx).

Efter detta intogs scenen av fem forskare för en paneldiskussion. Deltagare var Karin Andersson, Chalmers, Mikael Lind från Victoria Swedish ICT, Monica Lundh, Chalmers, SSPA:s Peter Grundevik och Johan Woxenius från Göteborgs universitet. Under ledning av dagens moderator Pernilla Warberg diskuterade man ämnen som olika plattformar för samverkan som Zero Vision Tool, det västsvenska maritima klustret och förstås Lighthouse och hur Lighthouse kan utvecklas vidare, hur forskare inom det maritima området i Sverige på många sätt har en unik möjlighet att samla verkliga data tack vare öppenheten hos industrin, och hur vi kan göra det lättare för folk med idéer att få ekonomiskt stöd för sin utveckling av innovationer.

Efter att Lighthouse verksamhetschef Åsa Burman hade presenterat Lighthouse vision, fokusområden och prioriterade områden började eftermiddagens workshop. Två grupper diskuterade ett antal ämnen från det ekologiska perspektivet - klimat och miljö, två grupper hade det ekonomiska perspektivet - konkurrenskraft som tema och en grupp det sociala perspektivete - sjösäkerhet och arbetsmiljö. Många intressanta diskussioner fördes runt borden. Ett område som lyftes fram som viktigt var behovet av modularisering. Möjligheterna som digitalisering kan innebära för fartyget, logistikkedjan och så vidare tillsammans med behovet för Sverige och Lighthouse att fortsätta ligga i framkant inom detta område diskuterades också. Ytterligare ett ämne som lyftes fram var att den maritima sektorn skulle kunna förbättra sin samverkan med andra sektorer, till exempel när det gäller arbetsmiljö finns många likheter mellan olika industrier och här kan samverkan både öka kompetensen och förbättra möjligheterna till finansiering.  

Anteckningarna och slutsatserna från diskussionerna kommer nu att forma en bas för Lighthouse fortsatta arbete med att bland annat prioritera vilka områden man ska foksuera på för ny forskning och innovations program och projekt.