Stora variationer i kostnader – ny förstudie om sjöfart och utsläppsrätter

En merkostnad på mellan 0,2 miljarder euro och 12,5 miljarder euro om året. Hur sjöfarten påverkas av en inkludering i EU:s handel med utsläppsrätter beror på hur systemet utformas. En ny Lighthouseförstudie tittar närmare på konsekvenserna av de förslag som finns.

Den internationella sjöfarten står för omkring tre procent av världens samlade utsläpp av växthusgaser, en siffra som förväntas stiga i takt med att takt med att världshandeln ökar. Därför vill EU i sin så kallade Gröna giv bland annat införliva sjöfarten i sitt system för handel med utsläppsrätter – EU ETS (Emission Trading System). Hur detta ska utformas i detalj är ännu inte fastlagt.

– Det finns stora osäkerheter kring hur inkluderingen ska gå till och det finns än så länge inget förslag om utformning på bordet, säger Anna Mellin, miljöekonom på IVL Svenska Miljöinstitutet.

Hon är en av flera forskare från IVL och Göteborgs Universitet som står bakom en ny Lighthouseförstudie som tittat närmare på ett antal utformningsförslag och konsekvenserna av de dessa. Faktorer som spelar in är exempelvis geografisk omfattning av sjöfarten som kommer att ingå, fördelning av utsläppsrätter, pristutvecklingen av dessa samt tidsramarna.

– Vi kan inte säga hur det kommer att bli, men ser det som väldigt troligt att man kommer att utgå från det så kallade MRV-systemet (Monitoring Reporting Verification) eftersom EU har använder det idag för att samla data över bland annat koldioxidutsläpp från fartyg som anlöper europeiska hamnar.

Systemet omfattar den sista fartygsrutten till och med den första efter ett anlöp i en europeisk hamn.
– Om det skulle omfatta all sådan sjöfart skulle mängden CO2-utsläpp som inkluderas bli ungefär 140 miljoner ton, vilket motsvarar ungefär 15 procent av den internationella sjöfartens utsläpp.

Hur mycket kommer detta att kosta sjöfarten?

– Det beror mycket på två saker. Först och främst priset på utsläppsrätterna, som påverkas av flera faktorer, men också på hur stor del av utsläppsrätterna som auktioneras. Vi har testat två scenarier: ett med 100 procent auktionering och där priset väntas var 70 euro per utsläppsrätt och ett med bara 5 procent auktionering och ett pris på 25 euro per utsläppsrätt. Det senare ger en uppskattad kostnadsökning för sjöfarten på 0,2 miljarder euro om året medan det första scenariot ger en ökning på 12,5 miljarder euro. Det kan alltså slå väldigt olika.

Hur den maritima sektorn kommer att reagera på detta incitament är svårt att förutsäga, skriver forskarna i rapporten. Anna Mellin tror att just det, att få till en acceptens, blir den stora utmaningen i arbetet med att införliva sjöfarten i EU ETS. Regionalt tycker man till exempel en sak, internationellt en annan. Och olika typer av fartyg släpper ut olika mycket och har olika konkurrensytor mot andra trafikslag, vilket innebär att konsekvenserna blir hårdare för vissa typer av segment om ingen differentiering görs. Det finns många saker att lösa och processen kommer ta tid. Tidigast 2026 tror forskarna att sjöfarten är införlivad i ETS.

– Oavsett hur omfattande det blir så blir det här ett viktigt steg, att det sjöfarten kommer in i klimatpolitiken på EU-nivå, säger Anna Mellin.

Vad kommer då detta ge för miljöeffekter? Vad kommer det att ge för ekonomiska effekter hos olika segment i branschen? I Sverige? Dessa och flera andra frågor hoppas forskarna kunna söka svar på i ett större forskningsprojekt som de just nu söker finansiering för hos Trafikverket.

Läs förstudien: Including maritime transport in the EU Emission Trading System – addressing design and impacts