Landets försörjningsförmåga vid kristider är hotad, kunskapen om sjöfart minskar och miljardbelopp går förlorade. Det är bara några av de negativa konsekvenser som utflaggningen har fått, enligt en ny förstudie från Lighthouse. Nu måste politiken se till att svenskflaggningen ökar.

Kriget i Ukraina har gjort att Sveriges försvar och försörjningskapacitet i oros- och kristider återigen hamnat i fokus. Hur bra skulle det fungera i skarpt läge? Ska man tro de som intervjuats i en ny förstudie om nyttan med svensk flagg är risken att det inte skulle fungera särskilt bra. Dagens 180 svenskflaggade handelsfartyg är för få för att kunna hålla landet med en stabil försörjning i en kris.
Så hur många fler behövs?

– Det är svårt att svara på exakt men enligt rapporten kan försvaret krigsplacera svenskflaggade fartyg när regeringen har fattat beslut om höjd beredskap. Utöver denna möjlighet kan man använda sig utav avtal för att få tillgång till fartyg, i olika krissituationer när det inte är krig, säger Cecilia Strokirk, projektledare på RISE som lett arbetet med rapporten.

Men budskapet är ändå att det behövs betydligt fler – antalet svenskflaggade skepp har sjunkit dramatiskt de senaste 50 åren och eftersom Sverige i transportsammanhang är att betrakta som en ö är läget ganska allvarligt.

– Enligt respondenterna i rapporten måste politiken engagera sig. I och med ansökan om medlemskapet i NATO och en reviderad handbok beträffande säkerställande av fartygskapacitet, som är ute på remiss, finns det ett ökat engagemang.

Nyttan med svensk flagg handlar dock om så mycket mer, till exempel om kompetens- och kunskapsförsörjning. Enligt förstudien märks det tydligt att förståelsen och kunskapen om sjöfart hos gemene man samt hos politiker har minskat i takt med att svenska fartyg flaggats ut.

– Det drabbar inte bara sjöfartsnäringen i sig utan även myndigheter, försäkringsbolag, tillverkande företag och andra kringtjänster. Hur ska till exempel en spis se ut på ett fartyg? Bara en sådan enkel sak kräver specialkompetens, säger Cecilia Strokirk.

På en internationell nivå är det också viktigt att den svenska sjöfarten har en stark röst, till exempel inom FN:s sjöfartsorganisation IMO.

– Den rösten blir såklart svagare ju fler människor man tappar över tid. När folk går i pension eller går över till andra yrken försvinner kompetensen och det är svårt att rekrytera ny när det till exempel inte finns tillräckligt med praktikplatser på svenskflaggade fartyg.

En större svenskflaggad flottas betydelse för den svenska konkurrensförmågan kan inte nog betonas, menar Cecilia Strokirk. Enligt förstudien är det ”en viktig möjliggörare för att nå regeringens näringspolitiska mål om att stärka svensk konkurrenskraft och skapa förutsättningar för fler jobb och växande svenska företag och ekonomi”. Många intervjuade nämner ”stämpelskatten” som en av nyckelfaktorerna till att svensk flagg är oattraktiv.

– Politiken behöver gå in och ändra så att det blir möjligt för svenska rederier att göra affärer med vinst utan att behöva tänka på hur rutten ska gå för att man ska komma undan den här typen av skatt som inte andra länder har.

Rapporten Nyttan med svenskflaggade fartyg och betydelsen av en ökad inflaggning för Sverige är författade av Cecilia Strokirk, Henrik Klintenberg, Sara Rogerson, Andreas Bach, Zeeshan Raza, RISE.