Trafikanalys: transportpolitiska målen missas

Samhället närmar sig inte en långsiktigt hållbar transportförsörjning. Det konstaterar Trafikanalys i sin årliga uppföljning av de transportpolitiska målen. När det gäller forskning på sjöfartsområdet ser myndigheten tecken på högre prestationer men inte i patentansökningarna och investeringar i teknik.

Trafikanalys använder sig av femton indikatorer för att bedöma tillståndet i transportsystemet varav de flesta pekar på att utvecklingen går för långsamt för att de trafikpolitiska målen ska nås.

Myndigheten varnar särskilt för att målet när det gäller transportsektorns utsläpp av växthusgaser inte kommer att nås – utsläppen fortsatte visserligen att minska under 2022 men inte i tillräcklig snabb takt för att nå etappmålet om en 70 procentig minskning (flyget undantaget) till 2030.

Energianvändningen per utfört transportarbete har framför allt sjunkit inom vägtrafiken, vilket tycks ha bidragit lett till en ökad konkurrenskraft för trafikslaget. ”Mer än hälften av godstransportarbetet sker nu på väg, medan de ännu energieffektivare godstransporterna med järnväg och sjöfart minskat sina andelar sedan målen antogs.” Det är de tyngre och energieffektivare lastbilarna som tycks öka sin andel av godstransporterna, skriver Trafikanalys.

Att förändra ett transportsystem innebär att ett antal trögrörliga processer måste sättas i rullning. Vissa delar klarar det bättre andra. Vägtransport och godshantering har haft förmåga att ställa om och utvecklas inom systemet till exempel kunnat möta ökade krav från e-handeln genom bättre logistiklösningar. Andra aktörer har det svårare att anpassa sig och tjäna pengar, konstaterar rapporten.

Trafikanalys skriver vidare att Sverige ligger långt fram i transportforskning och innovation, men att prestationerna är trafikslagsspecifika. Vägtransporter, fordonsteknik och drivmedel dominerar forskning, investeringar och riskkapital. Antalet deltagare växer i yrkesutbildningar med inriktning på fordonsteknik och logistik, men har stagnerat inom andra områden. Inom järnväg och sjöfart ses tecken på högre forskningsprestationer, men inte i patentansökningar och investeringar i transportmedelsteknik.

I ett internationellt perspektiv använder Sverige förhållandevis stora och tilltagande offentliga medel på investeringar samt drift och underhåll av transportinfrastruktur. Över tid ökar även företagens och den offentliga forskningsbudgeten, konstaterar Trafikanalys.

Till uppföljningen