Om Parisavtalets klimatmål ska nås behöver vätgas stå för 15 procent av världens energimix år 2050. Det blir svårt. Enligt en ny prognos från DNV kommer vätgas bara stå för fem procent av energimixen.

”Helt klart behövs det starkare politiska styrmedel politik globalt för att driva på väteutvecklingen till de nivåer som krävs för att uppfylla Parisavtalet. Här kan man lära sig ett och annat genom att titta på vad som pågår i Europa där en möjliggörande politik troligen kommer att få väte att utgöra 11 % av energimixen till 2050”, skriver Remy Eriksen, VD för DNV i förordet till rapporten Hydrogen forecast to 2050.

Enligt det norska klassningssällskapet går EU i bräschen med sin gröna giv, Fit for 55 och satsningar på utveckling av grön teknologi. EU har flera finansieringsprogram och nyligen etablerades Clean Hydrogen Partnership där myndigheter och industri satsar en miljard euro var för att påskynda vätgasutvecklingen.

Vätgas är dyrt, kräver en komplex infrastruktur för tillförsel och har säkerhetsnackdelar jämfört med direkt användning av el.

"Väte kommer att bli avgörande för att minska koldioxidutsläppen i sektorer som inte kan elektrifieras, som flyg-, sjöfarts- och högvärmetillverkning och bör prioriteras för dessa sektorer. Men det kommer inte att uppta någon större del av marknaden förrän i slutet av nästa decennium.”

För oceangående fartyg finns inga batterielektriskta alternativ och DNV spår att syntetiska bränslen, ammoniak, väte och biobränslen kommer att visa vägen mot en fossilfri sjöfart.

Dessa högkostnadsbränslen har fördelen att också kunna kan implementeras i

Hybridkonfigurationer på fartyg som kör på diesel eller LNG. Enligt DNV:s prognos kommer dessa bränslen att utgöra drygt 42 % av den maritima bränslemixen år 2050.

Vätgas kommer framför all att användas som direkt energikälla inom tillverkningsindustrin medan vätgasbärare som ammoniak och metanol får en dominerade roll inom flyget och sjöfarten. Fördelarna med ammoniak är flera. Det har högre energitäthet än vätgas vilket gör den lättare att transportera och explosionsrisken är dessutom mindre. Den stora nackdelen är att den är giftig.

Vätgasförsörjningen och dess infrastruktur är en stor utmaning. DNV spår att 50 procent av världens vätgasledningar kommer att bestå av återanvända naturgasledningar. I rör kommer vätgas att transporteras inom och mellan länder, men inte mellan kontinenter. På grund av låg energitäthet och att processen att göra vätgas flytande är alltför dyr kommer den inte heller att transporteras av fartyg över haven. Vätgas är bäst lämpat för att produceras och användas lokalt.

Här kan du ladda upp rapporten