Skip to main content

Cykelräkning vid kaj kan spara bränsle

18 mars 2024

En prototyp som räknar antalet passagerare med cyklar vid kaj. Kan det va nåt? Jo, det kan faktiskt spara en del bränsle i skärgårdstrafiken. Det är ett av resultaten från innovationsprojektet Datainsamling med IoT på passagerarfärja som genomförts inom Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart som drivs av Lighthouse.

Smarta hem, smarta byggnader och smarta städer. De flesta har säkert hört talas om koncepten som använder sig av sensorer, IoT och molnbaserad datalagring för att skapa mer bekväma, effektiva och hållbara livsmiljöer för människor att leva och arbeta i. Men funkar det på sjön? För att testa detta installerade forskarna i projektet Datainsamling med IoT på passagerarfärja sensorer och annan IoT-teknologi på M/S Dessi, en passagerarfärja som opererar mellan Kalmar och Färjestaden.  

– Det funkar inte långt ute till havs, men kustnära funkade det bra. Vi kopplade upp oss och testade flera nätverk, bland annat Stadshubben som är en infrastruktur för IoT-applikationer som täcker nästan hela Kalmar och andra svenska kommuner, säger Fredrik Ahlgren på Linnéuniversitet som lett projektet.

IoT-sensorerna, som även installerades vid kajer, samlade in data om viktiga miljö- och driftsparametrar som luftkvalitet, bullernivåer, rörelse och väderförhållanden.

– Dagens fartyg har från början massvis med mätpunkter. Man har tillgång till mycket maskindata, data från fläktsystem, temperaturer i hytter och så vidare. Med IoT-tekniken kan dessa kompletteras på enkelt och billigt sätt så länge man befinner sig inom räckhåll för de befintliga nätverken. Det skapar stora möjligheter.

En sensor kostar i regel mellan några hundralappar och en dryg tusenlapp och kan fästas med dubbelhäftande tejp. På MS/Dessi satte man till exempel en luftkvalitetsmätare som mätte partiklar i passagerarutrymmet, men man gjorde också en så enkel sak som att mäta temperaturen för mackorna i kyldisken – vilket rederiet är skyldig att göra enligt livsmedelslagen.

– Det som inte funkade så bra med tekniken var ganska väntat. Nere i maskinrummet var det svårt att få till täckningen, medan till exempel väderstationen som vi satt uppe fartygets topp sände fina signaler till land.

En betydande utkomst av projektet är att det genererat en prototyp för cykelidentifiering med hjälp av maskininlärning.

– Idén kom från Ressel rederi som vi samarbetade med. Vi hade alls tänkt på det, men om den som kör ett passagerarfartyg i skytteltrafik vet hur många passagerare med cyklar som väntar vid nästa kaj så kan hastigheten anpassas efter det. Att ta ombord och surra cyklar tar nämligen rätt mycket tid. Man kan alltså slå ner på takten när cyklarna är få och därigenom spara ganska mycket bränsle, säger Fredrik Ahlgren.

Det bästa sättet att identifiera cyklar är med kamera och maskininlärning.

– Mätningen behöver inte vara exakt. Det spelar inte så stor roll om det handlar om åtta cyklar eller tio. Det man vill veta är om det handlar om ett tiotal eller tjugotal. Detta är ju förstås en teknik som skulle användas på land också, till exempel i busstrafik, säger Fredrik Ahlgren.

Rapporten Datainsamling med IoT på passagerarfärja har författas av:
Fredrik Ahlgren, Oxana Lundström, David Mozart,
Institutionen för datavetenskap och medieteknik, Linnéuniversitetet
I samarbete med:
Linnéuniversitetet, RISE, Sensative AB och Ressel Rederi AB


Dela på