Det är inte bara klimatet som ska räddas

I veckan lämnade miljömålsberedningen över sitt betänkande till regeringen med cirka 100 förslag på hur haven ska skyddas. En hel del fokuserar på sjöfartens miljöpåverkan. Äntligen prioriteras frågan, säger Ida-Maja Hassellöv, forskare på Chalmers.

– Det är jätteviktigt att de här frågorna kommer upp på bordet. Precis som vi påpekat i studier inom Lighthouse har frågan om sjöfartens påverkan på havsmiljön fallit mellan stolarna under lång tid. Det har fokuserats väldigt mycket på koldioxidutsläpp och klimatfrågan, vilket förstås är väldigt viktigt, men utan välfungerande marina ekosystem kan inte heller klimatfrågan lösas. Frågorna hör ihop och vi måste jobba med dem samtidigt. Så det här är ett fantastiskt förslag i rätt riktning som visar att Sverige vill gå i täten för ett helhetsgrepp, säger Ida-Maja Hassellöv.

Tanken med Miljömålsberedningens många förslag är att de tillsammans ska bilda en stark helhet som ska ge en bättre havsmiljö som svarar upp till satta miljökvalitetsmål. Det innebär också att ansvarsfördelningen tydliggörs. Medan Havs- och vattenmyndigheten får ett uttalat ansvar för sjöfartens påverkan på havsmiljön får Trafikanalys ansvaret att utvärdera olika trafikslags påverkan. Det är bra, tycker Ida-Maja Hassellöv, som medverkat i flera Lighthouseförstudier som tagit upp problematiken.

– Svenska rederier ligger ofta långt fram och är goda förebilder ur miljösynpunkt, men vi kan inte blunda för att deras fartyg utgör en minoritet av alla som opererar i våra vatten. Vi behöver ta hänsyn till samtliga fartygs påverkan på havsmiljön.

Det mest genomgripande förslaget är att en särskild havsmiljölag ska införas, en lag som bland annat fastslår att regeringar varje mandatperiod ska lägga fram en proposition om havsmiljön. Det är ett upplägg som liknar den nya klimatlagen.

– Det är också ett bra förslag. Det kan säkerställa att man nu är ihärdig och ser till att åstadkomma en långsiktig förändring. Vi kan inte dutta med detta och göra en liten insats nu och tro att det räcker, säger Ida-Maja Hassellöv och fortsätter:
– En ny lag tror jag också ger oss forskare bättre förutsättningar eftersom det kommer att finnas en mottagande part på myndighetssidan.

Och ännu bättre är att Miljömålsberedningen vill att det skapas att ett nytt anslag för havs- och vattenmiljöforskning och som bland annat kan användas till forskning om sjöfartens, undervattensbullers och farliga ämnens påverkan på miljön. Anslaget ska tilldelas och fördelas av Havs- och vattenmyndigheten.

– Det kan bli ett bra komplement till den forskning som görs inom Lighthouse idag och som finansieras av Trafikverket. Den här typen forskning, om sjöfartens miljöeffekter, ligger utanför Trafikverkets instruktion. Dessutom föreslogs i regeringens forskningsproposition i december att Formas skall administrera ett nytt tioårigt nationellt forskningsprogram, Hav och vatten, som ska inrättas från och med i år. Miljömålsberedningen understryker dock att anslaget som Havs- och vattenmyndigheten föreslås att få ligger utanför det nya Formasprogrammet. I beskrivningen av Hav och vatten behandlas inte sjöfartsfrågor specifikt, men den kommer in ändå eftersom problemen med hårt trafikerade farleder nämns. Sammantaget är det en väldig stark markering om att de här frågorna behöver prioriteras.

En ännu starkare markering är att den debattartikel, som egentligen kan betraktas som en sammanfattning av det 1 600 sidor långa betänkandet ”Havet och människan”, skrivits under av samtliga partier. I Miljömålsberedningen ingår också en representant från varje riksdagsparti.
– Det är stort tycker jag. Förhoppningsvis kortar det ledtiden. Det brinner lite i knutarna för att komma tillrätta med havsmiljöproblematiken. Det finns en anledning till att FN pekat ut det här decenniet som Ocean Decade och Decade of action.

Läs Miljömålsberedningens betänkande