Ett framtida autonomt transportsystem kan ge både stora fördelar men också svåra utmaningar, och det är viktigt att se konsekvenserna som automation innebär. Det var ett budskap från huvudtalarna Olle Häggström och Paul N Leiby på seminariet "Autonomous transport systems - the good, the bad and the unknown" som arrangerades av Chalmers och Göteborgs Universitet i slutet av oktober.

Utifrån forskning om automatiserade fordon drar Paul N Leiby, forskare vid Oak Ridge National Laboratory i Tennessee, USA, slutsatsen att en liten grad av automatisering kommer nå vägarna redan detta årtionde medan en hög grad av automatisering kommer ske under nästa decennium. Kring år 2030 kommer fordon helt utan mänsklig styrning att trafikera våra vägar.

En högre grad av automatisering väntas innebära att fordonen förbrukar mindre energi genom att det exempelvis blir lättare att köra i täta konvojer, eco-driving och en förbättrad förmåga att undvika olyckor. Automatisering kan ge en säkrare trafiksituation när mänskliga misstag inte blir en lika stor faktor. Men säkrare trafikmöjligheter öppnar även upp för högre hastigheter vilket i en dystopisk framtidsvision motarbetar möjligheter som eco-driving och konvojkörning och istället leder till ökad energianvändning för transportsektorn.

Paul N Leiby drar slutsatsen att automatiserade fordonssystem kan leda till betydande energibesparingar, men det finns en stor osäkerhet och den totala bränsleanvändningen kan komma att öka betydligt.

En annan av talarna, Anders Grauers, docent på Chalmers och hybridfordonsspecialist, ser en framtid där små fordon utvecklas till att bli transportfordon. Exempelvis skulle dagens smarta robotgräsklippare kunna utvecklas till att börja transportera varor. Först inom begränsade områden såsom ett lager eller på ett köpcentrum, men allt eftersom tekniken utvecklas och blir billigare kommer användningen öka. Det blir möjligt att flytta tyngre gods, att köra människor och fordonen opererar över större områden. Anders Grauers avslutade sin presentation med att säga att självkörande fordon kan komma att utvecklas vid sidan av den traditionella fordonssektorn och att det öppnar upp för många typer av nya fordon.

Oavsett vad som väntar oss i framtiden är det klokt att noggrant analyserna effekterna av ny teknik. Olle Häggström, professor i matematisk statistik på Chalmers, fokuserade i sitt anförande på de okända effekterna av autonoma system och artificiell intelligens. Det är viktigt att ta hänsyn till vad intelligens hos maskiner kan innebära. Kan militär AI-teknologi bli farlig, kommer robotar att konkurrera ut människor på arbetsmarknaden och vad kommer hända när människorna inte längre är de mest intelligenta varelserna på jorden?

"Att förutsäga framtiden är svårt och att förutsäga framtida tekniska framsteg är ännu svårare", säger Olle Häggström. "Med tanke på vad som står på spel måste vi ändå försöka göra så förnuftiga förutsägelser som möjligt och sedan agera med framförhållning", fortsätter han.

Text: Andreas Kron

Related content: 

• Event: Autonomous vessels – a higher degree of autonomy for increased safety
• Pre-study: Autonomous safety on vessels