Förstudie föreslår ny testutbildning för lotsar

Sverige står inför en akut brist på lotsar och något måste göras för att säkra återväxten. En ny förstudie från Lighthouse undersöker hur lotsutbildningen kan förändras för att snabbare få fler lotsar på plats.
Redan 2019 larmades det i svensk press om bristen på lotsar och att något måste göras för att kompensera väntade pensionsavgångar. Sedan dess har det inte blivit bättre. Enligt förstudien Ny lotsutbildning beräknas 35 av landets dryga 200 lotsar gå i pension de kommande tre åren, vilket ger ett rekryteringsbehov om cirka 20 lotsar per år. Det är inte lätt att få till. Vem som helst som kan nämligen inte bli lots. Sjöfartsverket utbildar lotsar internt men för att bli antagen måste den som ansöker bland annat ha ett så kallat sjökaptensbrev vilket bland annat styrker att man och minst har 3 års effektiv sjötid (ombordtjänstgöring) vilket i realiteten innebär sex år. Det är även krav på att man genomgår ett lämplighetstest hos Pliktverket och simulatortest innan anställning.
– Det har varit en nedåtgående trend i antal sökande till sjöbefälsskolorna överhuvudtaget, vilket är en utmaning i sig för hela sjöfarten. Det gör att urvalet inte blir särskilt stort, säger Maria Gripenblad, projektledare på Sjöfartsverket som lett arbetet med förstudien.
Det finns alltså ett behov av att hitta nya vägar till att bli lots. Går det att skapa en lotsutbildning som kan möta sjöbefälen tidigare i karriären och därmed kunna öka antalet kandidater? Detta har man gjort i Tyskland där man till exempel skapat en masterutbildning för lotsar.
– Vi började titta på om samma sak kunde göras i Sverige, men en masterutbildning här skulle inte tillåta så mycket praktik som vi tror krävs.
Därför började man i stället undersöka om en ny typ av yrkesexamen skulle kunna inrättas. Det skulle dock kräva förändringar i Högskoleförordningen samtidigt som det finns många andra frågetecken som måste lösas.
– Det finns mycket att att reda i; En sådan här lotsutbildning måste till exempel också bli längre än den Sjöfartsverket driver idag. Ska de nya delarna också ligga på Sjöfartsverket eller någon annanstans? Därför blir vår slutats att vi behöver skapa en testutbildning som man utvärderar på vetenskapligt sätt. Vad är det för utbildningsinnehåll man behöver ha? Hur ska pedagogiken se ut?
En stor fråga handlar om att ersätta kravet på sjötid med något annat. Här föreslår rapporten bland annat att mer ingående lämplighetstester genomförs innan lotsutbildningen börjar.
– Det är egentligen inget som säger att du är lämplig att vara lots bara för att du varit ombord på samma fartyg i 20 år. Så vilka personliga egenskaper och förmågor är viktiga i sammanhanget? Om vi kan identifiera dessa förmågor blir inventeringen ännu viktigare när sökande saknar livserfarenhet. Nästa steg är att utreda om, och hur, dessa egenskaper kan testas.
Begränsad sjötid innebär också att lotsaspiranter sannolikt behöver fler lärturer än dagens kandidater, vilket kommer ställa högre krav på deras handledare till sjöss. Enligt rapporten är simulatorer visserligen användbara under utbildningen men kan inte helt ersätta praktiktiden: ”Utöver lärturer och simulatortid kan exempelvis skolfartyg och manöverträning i skalenliga modellbåtar vara ett sätt att bygga kunskap och erfarenhet.”
Ålder och ledarskap är en annan viktig fråga. Åldersstrukturen är påtaglig till sjöss och sammankopplad med hierarkiska värderingar med mera. En ung lots kan därför räkna med att bli ifrågasatt erfarenhet och kunskap. Det gäller att kunna hantera yrkesrollen i möten med befälhavare som (jämfört med dem) kommer vara äldre, mer erfarna och dessutom vana att bestämma.
– Det bästa är att genomföra en testutbildning och gå genom alla frågor steg för steg. Förhoppningsvis kan vi göra detta i form av ett forskningsprojekt där vi får med forskare som arbetat med sådana här frågeställningar tidigare. Det är där vi står nu, säger Maria Gripenblad.
Förstudien Ny lotsutbildning har författas av Andreas Arvidsson, Sjöfartsverket, Jonas Lundin, Sjöfartsverket, Lars Axvi, Sjöfartsverket, Maria Gripenblad, Sjöfartsverket, Fredrik Olindersson, Chalmers tekniska högskola, Reto Weber, Chalmers tekniska högskola och Fredrik Hjorth, Linnéuniversitetet.
-
Elin Frändberg, ny koordinator på Lighthouse
-
Social hållbarhet till sjöss måste kunna mätas
-
Nu är det läge för den flytande containerhamnen
-
Informationsportal ska göra det enklare att utveckla och använda sjöfarten
-
Se webbinariet Säker storskalig vätgasbunkring
-
DNV: Tillgången avgör biobränslenas framtid inom sjöfarten
-
Traineeprogrammet tog Emil in i branschen
-
Beställningarna på fartyg som kan köra på alternativa bränslen ökar
-
2024 – året då energieffektivisering blev viktigt
-
Svensk sjöfart halkar efter