När konkurrensen om skärgårdstrafiken hårdnar riskerar mindre redare att slås ut av stora, ofta utländska, aktörer. Resultaten från ett forskningsprojekt som finansierats av Trafikverket visar dock att det finns en lösning – genom att samla in och analysera data från sina fartyg kan redare effektivisera driften, sänka kostnader, stärka säkerheten och öka sin konkurrenskraft.

Från och med december 2025 tar Torghatten AB, ägt av den norska koncernen Torghatten AS, över trafiken från Strömstad till Kosteröarna. Därmed förlorar Koster Marin, som drivit trafiken sedan 80-talet uppdraget.
– Det känns ledsamt och lite avslaget. Jag har väl snart gjort mitt, men det är desto tråkigare för barnen. Jag har styrt in dem i den här fållan, lärt upp dem och så rasar verksamheten, sa Koster Marins vd Håkan Eriksson, till Sjöfartstidningen när Västrafiks upphandlingsbeslut kom i maj.

Några månader senare var det dags igen. I oktober kom Västtrafik med beskedet att Torghatten, som i Norge har 1 250 anställda, också tar över trafiken i Göteborgs södra skärgård från och med december 2027. Det hjälpte inte att Styrsöbolaget, som drivit trafiken sedan 1922, överklagade beslutet – Torghatten kom med det billigaste anbudet.

– Något som vi verkligen lärt oss under det här projektet är att små redare riskerar att konkurreras ut eftersom de inte klarar av att hålla samma digitaliseringsnivå som större aktörer. Så detta är något som det behöver arbetas med, säger Jörgen Karlsson på ABB, som varit en av initiativtagarna till projektet Remote Operation Center (ROC) för skärgårdstrafik.

De flesta som känner till begreppet ROC förknippar det nog med ett fjärrstyrningscenter där operatörer från land styr eller övervakar autonoma fartyg med hjälp av avancerade system. Det är INTE vad detta projekt handlat om (vilket förtydligas redan i rapportens andra mening). Ett ROC är i detta fall istället en operatörscentral där data från fartyg samlas in och analyseras av en operatör och sedan återkopplas till besättningen ombord i form av tydliga rekommendationer och beslutsstöd för att optimera drift och säkerhet.

– Vi döpte projektet till ROC för fem år sedan. På den tiden kallades ett fjärrstyrningscenter för RCC, Remote Control Center. Men plötsligt hette det ROC även där, förklarar Jörgen Karlsson.

Bakgrunden till projektet har egentligen sin utgångspunkt i hur sjöfartens snabba utveckling medfört nya utmaningar för besättningen ombord. Nya teknikdrivna system kräver ständigt uppmärksamhet – det lyser, blinkar och piper för jämnan, vilket ofta leder till att personalen störs i arbetet eller rent av missar viktiga larm. Detta ökar risken för misstag och onödiga incidenter. Dessutom kan besättningen endast ta tillvara en liten del av all den data som genereras av den nya tekniken, vilket begränsar dess användbarhet.

– Medan de stora redarna har muskler att jobba proaktivt med sådana här frågor, hamnar de mindre skärgårdsredarna ofta i en omöjlig situation. De har inte råd att anställa någon för detta. Så hur kan vi hjälpa dem på bästa sätt? Kan man kanske göra det via en extern organisation som alltid finns tillgänglig för beslutstöd på land?

För att testa det hela samlades data in från tre skärgårdsfartyg från olika rederier – Ballerina, Färjerederiet (statens gula vägfärjor) och ovan nämnda Koster Marin. Inventeringen av fartygen visade att även äldre har ett betydande antal apparater, utrustning och enheter ombord som genererar mängder med data. I ett ROC-system skulle denna information kunna förädlas till värdefulla insikter och beslutsstöd för personalen ombord om allt från energi och motorprestanda till navigation.

– Man kan till exempel få hjälp med att köra mer bränsleeffektivt. Det här handlar ju om högtrafikerad skärgårdstrafik med utmanande rutter, strikta tidtabeller, många stopp, säsongsvariationer, försenade anslutningsbussar och så vidare. Det är mycket att hålla reda på, men ett ROC kan enkelt hålla en uppdaterad med digital info, typ ”du kan sänka farten med 0,3 knop och spara 15 procent bunker eller el och ändå komma fram i tid.

Själva tekniken för kommunikation mellan fartyg och ROC kostar inte mycket – i princip krävs bara internetuppkoppling och en dator som samlar in informationen på fartyget. Driftsättningen av systemet tar bara någon dag att få till.

– Vi hyrde in oss hos Oversea som sitter hos Wallenius Marine. Oversea kan beskrivas som ett ROC för trafik över Atlanten. Där skötte en av deras operatörer övervakningen och kontakten med våra fartyg.

Enligt Rickard Lindkvist (ABB) som lett det treåriga projektet ihop med Jörgen Karlsson är tanken att ombordpersonal inte bara ska få till sig AI-genererad info utan också ska få möjligheten att föra en dialog med operatör.

– Man vill till exempel inte bara veta att man ska stänga av ett onödigt larm. Man kanske också vill veta varför. Det finns också önskemål om att kunna vända sig till någon med en samlad expertkunskap om man råkar ut för problem.

Exakt hur ett ROC kommer att se ut och fungera avslöjar inte rapporten, men Rickard Lindkvist och Jörgen Larsson tänker sig en tjänst som kommer att vara extern och som skärgårdsredare kan abonnera på. Så när kan den finnas på marknaden?

– Någon måste förstås se möjligheterna att göra en affär av det här. Sedan krävs det förmodligen att ett par tre stycken köper tjänsten och vittnar om den funkar bra innan resten hoppar på. Det är min magkänsla, säger Rickard Lindkvist.

Enligt rapporten är det tydligt att ROC för skärgårdsredarna är en bra affär – inte bara för redarna utan också ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. De totalt 340 fartygen som är kopplade till branschorganisationen Skärgårdsredarna skulle till exempel kunna spara in 12,5 miljoner kronor bara i bränsle.

– Då har vi räknat på en besparing på fyra procent, vilket är lågt räknat, med en bunkerkostnad på sex kronor litern. Om man framöver tvingas köra på alternativa bränslen blir besparingarna minst dubbelt så stora.

När man räknar in ytterligare fem parametrar som exempelvis ”stöd vid sjönöd”, ”stöd vid trötthet”, ”larm för personal om båten inte går i tid”, ”kvarglömt gods” och ”ta hand inkommande samtal” blir det totala värdet av samhällsnyttan 110 miljoner kronor om året.

– Det här är bara några av parametrarna som vi har lagt ihop för att kunna smaka på vilka värden ROC skulle kunna ge. Sannolikt kommer de vara ännu större, säger Jörgen Karlsson.

Läs rapporten om ROC-projektet här