Forskare hjälper Umeå hamn bli en grön energihubb
I en stor kunskapsuppbyggande studie har forskare från IVL kartlagt förutsättningarna för svenska hamnar att erbjuda fossilfria bunkringsbränslen och elladdning. Dessutom har man undersökt möjligheterna för storskalig produktion av vätgas och metanol i norra Sverige. Nu ska man ta fram en strategi för hur Umeå och dess hamn ska bli en grön energihubb.
Vad krävs för att hamnar ska kunna erbjuda vätgasbaserade bränslen och elektriska lösningar för fartyg? Vilka aktörer är inblandade och spelar en avgörande roll i genomförandet?
Inom projektet Blue Supply Chains, som finansieras av Interreg Baltic Sea Region och till viss del även av Trafikverket, har forskare från IVL gjort en djupdykning i frågorna vilket resulterat i en omfattande rapport och kunskapsunderlag. Både bränslen och laddningsanläggningar beskrivs ingående – det handlar om allt från bränslens mognadsgrad och styrmedel för dessa till infrastruktur och förvaringsfrågor till ekonomiska aspekter, miljöaspekter och säkerhetsaspekter. Aktörernas perspektiv behandlas också. Förutom hamnar berörs till exempel rederier, terminaloperatörer, energibolag, teknikleverantörer och myndigheter. Med nyvunnen kunskap som grund har forskarna också utvecklat en metodik för hur man tar fram en strategi för bunkring och laddning för hamnar.
Så hur testar man den bäst? Jo, genom en lämplig fallstudie. I detta fall handlar det om Umeå och dess förutsättningar för att få till storskalig produktion av vätgas och metanol. Staden har ett fördelaktigt läge för ändamålet. Produktion av grön vätgas kräver stora mängder förnybar energi, biogent koldioxid och rent vatten, vilket gör norra Sverige till en ideal region.
– Hur sjöfarten ser ut i Umeå idag, vilken typ av anlöp, typ av fartyg, åldersstruktur, rederier och hur mycket energi som används hamnen – allt det där vet vi. Så nästa steg, som sker nu under hösten, blir att tillämpa modellen på Umeå och ta fram en roadmap för hur man som region och stad ska gå mot produktion av förnybara bränslen som också kan komma sjöfarten tillhanda, säger Linda Styhre på IVL som lett arbetet med projektet.
Hon beskriver det som ett roligt och spännande arbete. Viljan i Umeå att förverkliga visionen om den fossilfria staden är stark.
– Umeå energi är till exempel ett litet bolag som tittar på möjligheten att få igång produktion av både vätgas och metanol. Och man vill använda CCS-teknik för att fånga in koldioxid som ska användas för metanolproduktion. Samtidigt har man varken expertisen eller musklerna för att finansiera ett sådant projekt. Och då måste man gå via en modell som innebär att extern part startar upp, kommer med expertis och säljer av till en e-metanolproducent. Samverkan mellan olika aktörer blir helt centralt.
Hon tror att kunskapsunderlaget kan komma väl till användning.
– Vi har arrangerat två seminarier, ett i Stockholm och ett i Umeå, som det kom väldigt mycket folk på. Och där tycker jag det kom fram att det är många som inte alls vet vad det innebär att satsa på nya bränslen och vilka affärsmodeller man kan använda, säger Linda Styhre.
Så hur ska man konkret jobba med strategin för Umeå?
– Först och främst måste vi fram få fram bättre kunskap om hur det ser ut idag med emissioner, behov och efterfrågan på bränslen i Umeå. Sedan behöver vi göra en kartläggning av framtiden. Hur stort är energibehovet 2030-35? Hur många invånare har man? Industrier? Etc. Utifrån det och kunskapsunderlaget vi tagit fram tidigare kan vi sedan mejsla fram vad som konkret ska göras för att komma vidare, säger Linda Styhre.
Hamnarnas framtida roll för tillhandahållande av fossilfria bränslen är en stor fråga. Förutom Blue Supply Chains driver IVL också systerprojekten H2AMN och STORM.
STORM som finansieras av Trafikverket har precis startats upp och fokuserar på möjligheter och begränsningar för olika typer av bränslen kopplat till olika typer av sjöfart som färjor, fiskefartyg och fraktfartyg i Norden.
H2AMN analyserar vilken roll hamnar kan spela i övergången till hållbara energisystem som inkluderar vätebaserade bränslen. Eftersom en betydande del av bunkringen av fartygsbränslen runt Sverige sker i Göteborgs hamn samarbetar man med hamnen och den delen av projektet leds av Julia Hansson på IVL.
– Eftersom Göteborg är Skandinaviens största hamn, tror vi att resultaten från denna fallstudie också kommer att vara relevanta för andra nordiska hamnar som är intresserade av möjligheterna med vätebaserade energibärare, säger hon.
Den svenska delan av Interreg-rapporten Role of Port Authorities in green energy supply for transports chains har författats av Linda Styhre, Karl Jivén, Desirée Grahn, Julia Hansson, Anders Hjort, Elin Malmgren, Rasmus Parsmo, Michael Priestley, Benjamin Storm, Sara Svedberg & Mirjam Särnbratt (Alla på IVL Svenska Miljöinstitutet)
-
Kalkylverktyg ska hjälpa hamnar att ställa om
-
Regleringar i vägen för just-in-time
-
Streama den internationella konferensen om brandsäkerhet till sjöss
-
Forskare hjälper Umeå hamn bli en grön energihubb
-
Riksrevisionen: Staten gör för lite mot sjöfartens utsläpp
-
Lighthouse omvärldsanalys 2024 – oroligheterna större
-
Hallå! Vi söker en vikarierande koordinator!
-
Ny postdoktjänst till vätgasforskning för sjöfarten
-
Nu kan propeller och skrov optimeras för sjögång
-
Larmtröttheten ökar av nya digitala system