Gröna sjöfartskorridorer kräver ett större engagemang

10 november 2022

Intresset finns. På många håll också potentialen. Men om Gröna sjöfartskorridorer ska bli verklighet behövs bland annat ett större engagemang och en ökad tillgång och efterfrågan på förnybara bränslen. Det kommer Björn Garberg, nationell sjöfartssamordnare, fram till i en utredning.

Under förra klimattoppmötet, COP 26 i Glasgow, lanserades Clydebankdeklarationen vilket innebär att länder som stödjer deklarationen ska främja sjöfartens klimatomställning genom att verka för att gröna sjöfartkorridorer etableras. Därför ingår det numer också i den nationella sjöfartssamordnaren Björn Garbergs uppdrag att verka för att sådana ”emissionsfria rutter mellan två eller flera hamnar” skapas.

Så hur går det då? Jodå intresset är enligt Garbergs egen rapport ”På kurs mot gröna sjöfartskorridorer” stort. Det finns en bred samsyn bland rederier, hamnar, varuägare och energileverantörer om att etablera gröna sjöfartskorridorer i Sverige. Men precis som när det gäller överflyttningen av gods från väg till sjöfart har det ännu inte hänt speciellt mycket.  

- I många fall saknas någon som tar de första initiativen till de partnerskap som behövs för att införa gröna sjöfartskorridorer, säger Björn Garberg på Trafikverkets hemsida.

- I det sammanhanget kan jag som nationell samordnare och neutral part fungera som initiativtagare och katalysator till fördjupade dialoger. Men för att få konkreta resultat och skynda på införandet av gröna sjöfartskorridorer kan det också behövas styrmedel. Klimatklivet är ett exempel på stöd som kan ges för klimatåtgärder inom sjöfarten redan idag, men det kan behövas fler stimulerande åtgärder. 

För att gröna sjöfartskorridorer ska kunna etableras behöver också tillgången och efterfrågan på förnybara bränslen öka, enligt rapporten.

– Produktionen av biobränslen, som produceras av biomassa och syntetiskt framställda elektrobränslen, behöver öka för att det ska bli lättare för sjöfarten att ställa om. Samtidigt behöver prisbilden blir mer attraktiv för att skapa en tydligare efterfrågan på hållbara bränslen. Det behövs även en fungerande infrastruktur för att kunna leverera förnybara bränslen till sjöfarten.

Så vad behöver öka först, tillgången eller efterfrågan? Det kommer knappast finnas en tillgång utan efterfrågan. Någon eller några måste som sagt ta initiativet och gå i bräschen. Det kostar. Förutom dyra bränslen krävs också investeringar i fartyg i form av ombyggnationer eller nybyggnationer. Därför måste flera aktörer dela på risker och kostnader.  

– Omställningen är inte bara en fråga för rederierna, utan även varuägare, hamnar, bränsleproducenter och bränsleleverantörer berörs. Fler aktörer behöver dela på riskerna och samverkan utvecklas om takten i sjöfartens omställning ska kunna öka. Redan idag finns det åtminstone ett tiotal linjer som har rätt förutsättningar att starta gröna sjöfartskorridorer och som vi tillsammans behöver jobba vidare med, avslutar Björn Garberg.

Läs rapporten


Dela på

NYHETSBREV

Missa inte vårt nyhetsbrev så att du kan hålla dig uppdaterad så fort det kommer något nytt.


OM LIGHTHOUSE

© LIGHTHOUSE.NU
Publisher: Åsa Burman
info@lighthouse.nu

Integritetspolicy / dataskyddspolicy

POSTADRESS

Chalmers tekniska högskola AB
Lighthouse
412 96 Göteborg, Sweden

BESÖKSADRESS

Lindholmen Science Park
Lindholmspiren 3A
Göteborg


Lighthouse är en neutral samverkansplattform för forskning, utveckling och innovation inom den maritima sektorn.

Webbplats av Joomlaproffs.se