När ett forskarlag på universitetet i Maryland för ett drygt år sedan hävdade att sjöfartens minskade svavelutsläpp stod för merparten av planetens ökade uppvärmning sedan 2020, slog nyheten ner som en bomb. Men vad hände sen? Kan verkligen sjöfarten ha rubbat hela jordens klimatbalans?

Sommaren 2023 var den varmaste som någonsin uppmätts. Värmeböljor, torka och skogsbränder plågade Asien, Afrika, Europa och Nordamerika och rubrikerna hur det slog mot ekonomier, ekosystem och människors hälsa avlöste varandra. Kunde detta hänga ihop med IMO:s svaveldirektiv som infördes 2020 och som minskat den globala sjöfartens utsläpp av svavel drastiskt sedan dess? 

Ja, menade ett forskarlag på universitetet i Maryland. Enligt deras beräkningar hade IMO:s sänkning av den tillåtna svavelhalten i fartygsbränsle från 3,5 procent till 0,5 procent skapat vad de kallade en ”geoengineerisk chock” med global påverkan. Sjöfarten stod för upp till 80 procent av planetens ökade uppvärmning sedan 2020!  

Förklaringen var enkel: Svaveldioxid (SO₂) är inte bara en stor förorening, den ger också ett skydd mot global uppvärmning genom att förtjocka och ljusa upp moln, vilket reflekterar solens strålar tillbaka ut i rymden.

Forskningsresultaten, som publicerades i tidskriften Communications Earth & Environment, fick ett blandat mottagande i forskarvärlden. Svaveldioxidens kyleffekt har varit känd sedan länge, menade några forskare som såg resultaten som en oroande trend. Andra var mer tveksamma, till exempel Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi, vid Göteborgs Universitet.

– Att sjöfarten skulle stå för 80 procent av ökningen låter orimligt. Det finns ju också andra orsaker. Man har ju till exempel sett El Niño som en stor del av orsaken till värmerekorden 2023. Vi har ju haft många El Niños i historien och vet hur mycket det kan förvärra situationen, sa han till Lighthouse i juni 2024.

Så vad hände sen? Har de drastiska resultaten kunnat styrkas? Svaret är både och. Efter studien i Maryland har en rad ledande institutioner – inklusive Met Office, Scripps, CICERO, Plymouth Marine Laboratory, Max Planck, University of California och andra universitet – bidragit med både modellberäkningar och observationer. Samtliga bekräftar att IMO:s svaveldirektiv och sjöfartens minskade svavelutsläpp har påverkat moln och klimat – men uppskattningarna om hur mycket varierar. I regel visar de på en mer modest påverkan på klimatet.

I december 2024 publicerade brittiska Met Office en studie som visar att sjöfartens minskade utsläpp av svavel inte kan förklara den extrema uppvärmningen 2023. Snarare står det för en liten men klimatrelevant extra uppvärmning — i storleksordningen några hundradels grader globalt (0,03 °C – 0,04 °C). På vissa platser, särskilt i Arktis, kan effekten bli starkare.

En studie som finansierats av Vetenskapsrådet, Norges forskningsråd och EU har i år visat att även om svaveldirektivet har haft en tydlig påverkan på klimatet, finns det inga belägg för att sjöfartens bidrag till uppvärmningen fram till 2023 varit statistiskt signifikant. ”Sammantaget kan IMO-reglerna bidra med upp till 0,16 °C till den globala medeltemperaturen under enskilda år under detta decennium, i linje med vissa tidiga studier, men en sådan respons är osannolik att urskilja över den interna variabiliteten fram till slutet av 2023 och är i själva verket förenlig med noll under hela perioden 2020–2040”, skriver forskarna i artikeln Warming effects of reduced sulfur emissions from shipping.

Annan forskning har visat att mängden låga, reflekterande moln minskat på fler platser i världen, inte bara längs fartygens rutter. Det kan bero på minskade aerosoler (förtjockar och ljusar upp moln, vilket reflekterar solens strålar tillbaka ut i rymden), men också på naturlig variation i klimatsystemet. Dessutom inträffade, precis som Deliang Chen säger, en kraftig El Niño samtidigt, vilket värmer planeten tillfälligt.

Det finns också forskning som till viss del stöder resultaten från Maryland. I augusti 2024 visade en studie från Pacific Northwest National Laboratory att satellitdata registrerade cirka 25–50 % färre linjära molnformationer, så kallade 'ship tracks', vilket korrelerade med högre temperaturer under 2023.

– Att förbättra luftkvaliteten snabbare än att begränsa utsläpp av växthusgaser kan påskynda klimatförändringen, sa Andrew Gettelman, som lett forskningen i samband med publiceringen.

Hur mycket vet dock inte Gettelman och hans kolleger. För bilden är komplex. Under samma period minskade även låga moln i andra delar av världen, vilket ytterligare minskade jordens förmåga att reflektera solstrålning.

Sammanfattningsvis tycks slutsatsen vara: Renare fartygsbränsle har kanske gjort jorden lite varmare, men det är inte hela förklaringen till den ökade uppvärmningen. Samtidigt illustrerar utvecklingen ett svårt dilemma: Åtgärden som räddar liv genom renare luft har samtidigt tagit bort ett slags ”skyddande hölje” som tidigare dämpade uppvärmningen. Men, säger forskarna, vi kan förstås inte förlita oss på föroreningar för att kyla planeten – den långsiktiga lösningen måste vara att snabbt minska utsläppen av växthusgaser.