En ny förstudie initierad av Lighthouse undersöker möjligheterna för en säkrare och mer effektiv RoRo-trafik. Att lasta ett RoRo/RoPax-fartyg är ett tidskrävande arbete där människor utsätts för avgaser och riskerar att skada sig. Det finns också stora utmaningar med att lasta fartygen rätt, så att rätt gods hamnar på rätt plats och att fartyget får en optimal viktfördelning. Genom ett mer automatiserat och modernt system skulle flera risker kunna minimeras skriver rapportförfattarna Cristofer Englund, Robert Rylander och Boris Duran från RISE Viktoria i förstudien.

För att öka sjöfartens konkurrenskraft gentemot andra transportslag kommer det att krävas effektivare flöden av så väl gods/persontrafik såväl som informationsutbyte. Digitaliseringen och automatiseringen inom sjöfarten ökar, om än långsammare än hos andra transportslag. Inom sjöfarten skulle en högre grad av digitalisering och automation kunna bidra till säkrare och effektivare lastning och lossningsoperationer av fartyg. Och vara ett sätt att hantera t.ex. att våra fordon drivs med andra drivmedel än bensin och diesel, hur man får kontroll över alla olika typer av drivmedel som kommer att samlastas i framtiden samt den mer varierande viktfördelning som t.ex. batterifordon kommer att innebära. Det ställer nya krav på framtidens RoRo/RoPax-trafik. 

- Ur ett logistiskt perspektiv minskar risken med att gods lastas av på fel plats, eller att gods glöms kvar ombord. Ur ett riskperspektiv ökar möjligheterna att effektivt kunna ta hand om eventuella gas-läckage, eller att släcka en eventuell brand i ett fordon. Eftersom ett automatiserat system kan hålla reda på exakt position av alla fordon, och de flesta branddetekteringssystem ombord idag kan någorlunda nära detektera vart det brinner, kan brandsläckningen effektiviseras med rätt anpassad teknik och taktik, beroende på vad det är som brinner, säger Robert Rylander.

Möjligt koncept
Förstudien är ett samarbete mellan RISE Viktoria, Stena och Wallenius Willhelmsen. Stena hanterar en stor bredd av rullande last, allt från cyklar till höga och otympliga laster på sina åtta RoPax- och sjutton RoRo-fartyg. Wallenius som har en omfattande verksamhet fraktar bland annat 3,7 miljoner bilar varje år. Under arbetet med förstudien har rapportförfattarna bland annat besökt de båda rederiföretagens RoRo-verksamhet och tagit fram ett möjligt koncept för att kunna positionera fordon ombord ett RoRo-fartyg.

Konceptet går ut på att fordonen automatiskt blir identifierade när de kör ombord fartyget och att det sen blir möjligt att följa varje enskilt fordon inuti fartyget till sin slutliga position ombord. Genom att man får full kontroll på fordonen går det att optimera lastningen för att få så bra fartygsstabilitet som möjligt och systemet har full koll på var fordon med alternativa bränslen eller annan särskild last placeras.

Mer forskning krävs
En utmaning är att skapa ett system som klarar att följa fordonen ombord. Flera olika videobaserade lösningar gås igenom men det behöver utforskas och testas ytterligare. En tanke är fast monterade kameror, en annan att kamerorna är rörliga och går på skenor i taket, ett tredje alternativ skulle kunna vara kameraförsedda drönare som kan följa fordonen.

- Det finns för och nackdelar med alla lösningarna i förstudien. Förstudien visar att det är möjligt att lösa problemet med fast monterade kameror ombord. Utmaningen är att göra det kostnadseffektivt eftersom det går åt många kameror och det behövs många kilometer kabel för att koppla samman systemet. Utveckling och utvärdering av prototyper baserade på både fast monterade kameror och drönare är nästa steg för att kunna gå vidare med utvecklingen av en kommersiell produkt, säger Robert Rylander.

Attachments: 

Ladda ner rapporten: In-door positioning on RoRo vessels