Sjöfarten kan snart göra bättre samhällsekonomiska analyser

En farledsförbättring innebär i regel färre olyckor. Hur mycket pengar sparar det samhället? Idag är frågan svår att svara på, men i ett projekt som finansierats av Trafikverket har det första stegen tagits i utvecklingen av en modell som kan skatta effektsamband för sjösäkerhet.

När olika åtgärder genomförs inom sjöfarten, exempelvis vid farledsförbättringar och införande av olika regelverk, görs samhällsekonomiska analyser.

– Man försöker då bedöma vad det får för effekt på sjösäkerheten och vilka de ekonomiska konsekvenserna blir av det. Problemet är att vi idag inte har någon bra metod för det, vilket innebär att det är svårt för Sjöfartsverket och andra att göra bedömningar kring vilka säkerhetsmässiga nyttor planerade förändringar medför, säger Henrik Sjöstrand senior utredare på VTI och en av författarna bakom rapporten Intensity and severity of ship conflicts – An AIS based approach.

En anledning till att det är så svårt att göra bedömningar är att olyckorna inom sjöfarten är  väldigt få (i jämförelse med till exempel vägtrafiken). Dessutom finns stora bortfall i Trafikanalys statistik över sjöolyckor. När de väl händer är de däremot ofta väldigt allvarliga.

– Men eftersom det är svårt att uppskatta olycksrisker är det också svårt att säga något om vilka samhällsekonomiska konsekvenser olika förändringar medför. Hittills har man främst använt sig av expertbedömningar och fartygssimuleringar, men i en tidigare studie såg vi att man tenderar att överskatta olycksrisken.

Genom att samla AIS-data (rådata från Automatic Identification System som identifierar fartygsrörelser) har Henrik Sjöstrand och hans kolleger kunnat räkna ut hur ofta ”konflikter” uppstår – d.v.s. möten mellan fartyg som skulle kunna leda till en olycka.

– Därefter har trafikintensiteten multiplicerats med konflikternas allvarlighetsgrad på en skala mellan 1 och 5. På sätt har vi fått fram ett mått på olycksrisken. Vi har testat det här i en case study i Göteborgs skärgård.

Tanken är att en enkel modell ska skapas där myndigheter och andra som gör samhällsekonomiska analyser ska kunna sätta in olika värden, till exempel trafikintensitet, antal fartyg, typ av fartyg, hastighet, säkerhetsavstånd, etc, och både skatta olycksrisker och monetära konsekvenser. Men där är man inte än.

­– De olika allvarlighetsgraderna som vi tagit fram säger egentligen inte mer än att 5 är farligare än 4 och 4 är farligare än tre. Man kan säga att det vi utvecklat är ett grundtänk som måste fyllas med mer innehåll och justeras. Vi måste lägga till variabler som påverkar olycksrisken och sätta kronor och ören på vad de olika situationerna skulle kosta om de resulterade i en olycka. Det handlar om att värdera allt från dödsfall till fartygsskador och oljeutsläpp, säger Henrik Sjöstrand.

Detta kommer att göras inom ramen för projektet SEAS (Samhällsekonomiska analyser för sjötransporter) vilket precis har beviljats finansiering från Trafikverket och som pågår fram till november 2026.

Rapporten Intensity and severity of ship conflicts – An AIS-based approach har författats av: Gunnar Flötteröd, Henrik Sjöstrand, Filip Kristofersson & Jonas Westin på VTI.