Svensk sjöfart halkar efter

De nordiska ländernas fartygsregister (inkl. Färöarna, Island och Grönland) har sammantaget ökat med 40 procent de senaste tio åren. Det enda landet som backat är Sverige vars register minskat med 31 procent. Det visar Trafikanalys rapport om den svenska sjöfartens internationella konkurrenssituation.
Medan år 2022 innebar en tydlig återhämtning efter pandemin för svensk sjöfart pekade många kurvor nedåt under 2023. Antalet anlöp till svenska hamnar minskade, godstransporterna blev färre och antalet passagerare sjönk. Även den svenska fartygsflottan minskade. För svenskregistrerade fartyg var minskningen i antal fartyg visserligen liten, men för utlandsregistrerade, svenskkontrollerade fartyg var den påtaglig, skriver Trafikanalys. Den sammantagna nedgången var 10 procent. Mätt som lastkapacitet var minskningen för flottan den dubbla.
Storleken på den svenskkontrollerade flottan är påtagligt lägre än före pandemin och sett över en tioårsperiod märks en tydlig nedåtgående trend för den svenska flottan, mätt i antal fartyg såväl som i lastkapacitet. Medan registren för de två stora flaggstaterna Danmark och Norge vuxit med 98 respektive 22 procent har det svenska minskat med 31 procent. Även det finska registret har vuxit med 26 procent.
Enligt branschorganisationen Svensk sjöfart visar statistiken att det under många år har saknats en konkurrenskraftig svensk sjöfartspolitik. Därför är det nu bråttom att vidta konkreta åtgärder och få bort svenska särregler, krångliga tillämpningar och övertolkningar av internationella regler.
– Om regeringen menar allvar med att stärka den svenska beredskapen och se till att Sverige kan fullgöra de transportbehov som vi som stat ska kunna lösa inom vårt åtagande som NATO-medlem, och dessutom se till att det finns tillräckliga resurser för att upprätthålla de mest kritiska sjöförbindelserna till Sverige, behöver åtgärder komma på plats skyndsamt. Det behövs ett snabbspår om vi inte ska riskera att tappa ytterligare fartyg och gå miste om flera av de nybyggnationer som svenska rederier har i order, säger Anders Hermansson, vd på Svensk Sjöfart, i ett pressmeddelande.
Under 2023 minskade också antalet ombordanställda på svenskregistrerade handelsfartyg med 10 procent (eller 260 ombordanställda för en genomsnittlig arbetsdag). De tre yrkeskategorier som brukar betraktas som de kvalificerade specifika sjöfartskompetenserna, befälhavare, styrmän och maskinbefäl, minskade. Glädjande var dock att antalet sökande till sjökaptensutbildningarna vid de svenska sjöfartshögskolorna på Chalmers och Linnéuniversitetet ökade efter flera års nedgång. För höstterminen 2024 var de ungefär 25 procent högre än året tidigare, både räknat som totalt antal sökanden och som förstahandssökanden. När det gäller sjöingenjörsutbildningarna kan en ökning helt kopplas till Chalmers medan motsvarande utveckling inte märks för Linnéuniversitetet.
Trafikanalys har i år även gjort en särskild analys av hur EU:s klimatpaket kommer att påverka sjöfarten. Under 2024 har detta märkts genom att utsläpp från fartyg fasats in i EU ETS – EU:s utsläppshandelssystem och den 1 januari 2025 blir det ännu påtagligare då FuelEU Maritime träder i kraft med syfte att öka andelen drivmedel med låga fossila koldioxidutsläpp inom sjöfarten. Lagstiftningen gör landel mer attraktivt då den definitionsmässigt räknas som emissionsfri. Kraven är inledningsvis måttliga, men skärps på sikt.
– Vår bedömning är att dessa nya regelverk kommer att öka kostnaderna för sjöfarten, men inte i någon betydande omfattning påverka konkurrenssituationen mellan olika trafikslag, säger Gunnar Eriksson på Trafikanalys i ett pressmeddelande.
När det gäller forskning och utveckling nämner Trafikanalys att svensk forskning är viktig för sjöfartens internationella konkurrenssituation och att statens roll som forskningsfinansiär därmed blir ett konkurrensmedel. Under 2024 uppgick de statliga medlen till totalt 120 miljoner kronor – Trafikverket har i uppdrag att finansiera forsknings- och utvecklingsprojekt inom sjöfartsområdet med högst 100 miljoner kronor om året medan Vinnova har satt av 20 miljoner kronor för området ”Hållbar hamn – systemdemonstratorer” med avsikt att bidra till finansiering av fullskaliga demonstrationsprojekt av hamnlösningar.
-
Elin Frändberg, ny koordinator på Lighthouse
-
Social hållbarhet till sjöss måste kunna mätas
-
Nu är det läge för den flytande containerhamnen
-
Informationsportal ska göra det enklare att utveckla och använda sjöfarten
-
Se webbinariet Säker storskalig vätgasbunkring
-
DNV: Tillgången avgör biobränslenas framtid inom sjöfarten
-
Traineeprogrammet tog Emil in i branschen
-
Beställningarna på fartyg som kan köra på alternativa bränslen ökar
-
2024 – året då energieffektivisering blev viktigt
-
Svensk sjöfart halkar efter