Svensk sjöfartsforskning är stark men kan få bättre genomslag

Både sjöfartsforskning och järnvägsforskning har utvecklats starkt de senaste tio åren, medan fordonsforskningen sviktar. Ändå är det inom fordonsindustrin som den största innovationsförmågan finns, skriver Trafikanalys i en ny rapport.

I juni 2018 presenterade regeringen en nationell godstransportstrategi som bland annat har som mål att öka överflyttningen av transporter från väg till järnväg och sjöfart. Men någon överflyttning har knappt skett sedan dess. Varför? Trafikanalys har i samband med att man ska göra en slutvärdering av godstransportstrategin gjort en analys som ger en del svar.

Enkelt uttryckt så har marknadsdriven forskning och innovation en starkare drivkraft till förändringar än vad offentliga styrmedel och statliga innovationsupphandlingar har. Det är därför vägtransporterna vinner terräng – i Sverige dominerar de patentansökningar, riskkapital och investeringar. Så ser det inte ut i resten av världen. Den globala trenden är en sjunkande andel patent inom vägfordon, skriver Trafikanalys. Men i Sverige utgör vägtransporter med fordonsindustrin i täten ett ”dominerande ekosystem av innovation i Sverige”.

Innovationssatsningar på vägtransporter och fossilfria drivmedel går hand i hand, vilket är i linje med den nationella godstransportstrategin. Däremot rimmar vägtransporternas dominans sämre med strategins mål om en bättre balans mellan trafikslagen. Det rimmar också dåligt med hur forskningsprestationerna inom de olika trafikområdena ser ut. Medan fordonsforskningen sviktar har nämligen både svensk järnvägs- och sjöfartsforskning växt sig starka de senaste tio åren. När det gäller FoI på sjöfartsområdet nämns att regeringen, genom Trafikverket, utökat och breddat det befintliga stödet, från 50 till 100 miljoner kronor per år: Effekterna går att se i Trafikverkets forskningsdatabas, skriver Trafikanalys: ”Antalet resultatrapporter steg successivt från 5 år 2017 till 22 år 2021. Sjöfartsverket, Chalmers, RISE och VTI toppar listan på antalet projektrapporter. Projekten handlar överlag om att ta fram kunskapsunderlag, studier och analyser, inklusive utvärderingar av grundidéer och koncept. Det handlar exempelvis om analyser av digitalisering av hamnar, nytt navigationsstöd, farleds- och lotsavgifter, alternativa bränslen, returtransporter, kompetensförsörjning, ledarskap och utbildning.”

Enligt Trafikanalys är Trafikverkets FoI-insatser på sjöfartsområdet i linje med den nationella godstransportstrategin. I projektrapporter betonas värdet av kunskapen som produceras, att den är vägledande för intressenternas pågående och framtida utvecklingsarbete. Praktisk kunskap är i fokus, men ”likväl rör det sig ofta om utredande insatser, konceptuella problem och lösningar som är att betrakta som initiala faser i FoI-processer”.

I den 45 sidor långa analysens avslutande reflektioner skriver Trafikanalys att det återstår att se om kunskapsuppbyggnaden kring järnväg och sjöfart kommer att resultera i en intensifierad marknadsinriktad innovationsverksamhet i näringslivet.

”Hittills finns det inga tydliga tecken på det. Tvärtom har utvecklingen hittills varit relativt svag, med exempelvis en sjunkande andel patent inom andra trafikslag än vägtransporter. Denna trafikslagsspecifika utveckling är inte i linje med regeringens målsättning i NGTS, att främja horisontell samverkan och överflyttning. Likväl pekar även andra indikatorer på att marknadsdriven FoI koncentrerar resurserna kring vägtransporter och att det väger tyngre än transportpolitik.”

Läs hela analysen