Tro på roro när rullande gods på sjön diskuterades
Roro-sjöfarten är en liten andel av den totala sjöfarten men det är en sjöfartssektor som andas optimism. Åtminstone på det seminarium Lighthouse och Maritima Klustret anordnade i november under rubriken ”RoRo? Jorå! – framtiden för rullande gods på sjön”.
När Christopher Pålsson, Lloyds List Intelligence, gjorde en trendspaning över roro-sektorn konstaterade han att roro har bättre utsikter än på länge. Detta trots att containerfarten har högre tillväxt och äter sig in på roro-marknaden. Men även om containerfarten växer vad gäller såväl efterfrågan som tonnage så dras sektorn med låga priser och modest lönsamhet.
Roro-sjöfarten har en flotta som är någorlunda i balans och försiktig föryngring av flottan är påbörjad lyfte Christopher Pålsson fram.
Seminariet samlade ett 90-tal deltagare, varav många från industrin. Bland talarna fanns forskare, redare, fraktföretag, hamn, institut och klassningssällskap.
Roro när lasten är värdefull
Både Henrik Lindal från Kühne + Nagel och Johan Johansson från Transport&Logistics Shipping lyfte fram roro-fartygens möjlighet att frakta lasten under däck som en stor fördel. Medan container kräver många moment behöver inte roro-last stuffas och kan ta såväl längre som tyngre laster.
- Många varuägare kräver underdäcks-garantier. Man använder roro när lasten är värdefull och svensk exportlast är ofta värdefull, säger Johan Johansson.
Ragnar Johansson, vd Svenska Orient Linien, noterade i sitt föredrag att det sker en stark konsolidering. De stora spelarna blir större, små och medelstora blir färre. Karibien som marknad för roro är i stort sett borta, där har containertrafiken tagit över och mer än 80% av all short sea roro finns i norra Europa och Medelhavet.
Det råder en brist på roro-tonnage säger Ragnar Johansson och det beställs båtar som aldrig för. En utmaning för sektorn är nå en bättre miljöprestanda, idag transporteras för mycket luft.
- Men roro är ändå bättre än väg, säger Ragnar Johansson.
Politiska beslut krävs
Roro är också ett dyrare alternativ och när transportinköpare väljer transporter är det framför allt priset som styr berättade Linda Styhre, IVL. IVL, Chalmers och Göteborgs universitet har sedan 2012 frågat transportinköpare vad som styr deras transport val och för 50% av de svarande så är priset avgörande.
I transportinköpspanelen har företagen även tillfrågats vilka faktorer som skulle öka användningen av kortsjöfart inom Europa. Störst påverkan tros högre skatter på exempelvis CO2, mer lagstiftning och regleringar ha. Därefter ökade bunkerpriser och bättre infrastruktur i hamnar och farleder.
Linda Styhre menar att det är viktigt att transportköparna efterfrågar hållbara transporter. Men transportköparna följer idag de lagar och regler som finns och därför krävs det politiska incitament och beslut för att en förändring ska ske.
Hoppas på emissionsfritt 2040
Carl Fagergren på Wallenius säger att det är fullt möjligt att bygga emissionsfria fartyg redan nu, men det handlar om hur fartygen ska opereras och komma in i transportsystemet. Vindkraft kan vara ett emissionsfritt alternativ där man med 8000 kvadratmeter vindsegel och ett maskineri som får upp medelfarten skulle kunna sänka energiförbrukningen till max 10% eller ännu lägre av vad den är idag.
- Vi hoppas att få våra kunder med oss och nå emissionsfritt runt 2040, säger Carl Fagergren.
På seminariet hölls även föredrag av Handelshögskolan, Trelleborgs Hamn, SSPA, RISE Viktoria, DNV GL och Sjöfartsverket. Hela seminariedagen går att se här nedan:
-
Regleringar i vägen för just-in-time
-
Streama den internationella konferensen om brandsäkerhet till sjöss
-
Forskare hjälper Umeå hamn bli en grön energihubb
-
Riksrevisionen: Staten gör för lite mot sjöfartens utsläpp
-
Lighthouse omvärldsanalys 2024 – oroligheterna större
-
Hallå! Vi söker en vikarierande koordinator!
-
Ny postdoktjänst till vätgasforskning för sjöfarten
-
Nu kan propeller och skrov optimeras för sjögång
-
Larmtröttheten ökar av nya digitala system
-
Mer innovation och enorma investeringar krävs för att rädda Europas ekonomier