Vi närmar oss inte de transportpolitiska målen

Mycket hände på transportområdet under 2023, men sifforna ser ungefär likadana ut som förra året, konstaterade Trafikanalys när man presenterade sin uppföljning av de transportpolitiska målen på ett webbinarium under tisdagen.

Massa saker hände under 2023. Anders Brandén Klang, projektledare för måluppföljningen på Trafikanalys, berättade först om hur det svenska transportsystemet drabbades av flera allvarliga händelser såsom tågurspårningar, raset vid Stenungssund och Marco Polos grundstötning i Hanöbukten.

– Flera av händelserna kan kopplas till extremt väder, något som kommer bli vanligare i takt med ett förändrat klimat, sa han.

Vidare har kriget Ukraina haft stor inverkan på transporterna under det senaste året, och bland annat påverkat transportflöden, drivmedelspriser och komponenttillgången för fordonsindustrin. Viktigt var också beslutet om att införa EU-lagstiftningen Fit for 55 som bland annat innebär att sjöfarten från med i år är inkluderade i EU ETS – EU:s system för utsläppshandel. När det gäller sjöfarten var också beslutet om FuelEU maritime betydande eftersom det ställer krav på att rederierna successivt ska minska livscykelutsläppen från de bränslen de använder på sina fartyg. De nya EU-direktiven spår Trafikanalys kommer att ha en positiv effekt på det svenska transportsystemet i framtiden.

Än så länge har det dock inte hänt så mycket. Precis som tidigare år baserar Trafikanalys tillståndet i transportsystemet på 15 indikatorer. Och siffrorna ser ungefär ut som förra året. Om läget för transportforskning och innovation skriver man ordagrant som i förra årets rapport: ”Sverige ligger långt fram i transportforskning och innovation, men prestationerna är trafikslagsspecifika. Vägtransporter, fordonsteknik och drivmedel dominerar forskning, investeringar och riskkapital. Antalet deltagare växer i yrkesutbildningar med inriktning på fordonsteknik och logistik, men har stagnerat inom andra områden. Vi ser tecken på högre forskningsprestationer inom järnväg och sjöfart, men inte i patentansökningar och investeringar i transportmedelsteknik.”

Förra året fattade Regeringen också beslut om minskad reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter från 1 januari 2024, vilket kommer att leda till ökade utsläpp. Samtidigt syns också tecken på att elektrifieringstakten av personbilsflottan har bromsat in. Enligt Trafikanalys har därmed sannolikheten att nå det nationella etappmålet (70 procents minskning av växthusgasutsläppen från inrikes transporter utom flyg till 2030 jämfört med 2010) minskat.

Detta ledde fram till webbinariets avslutande fråga: Går det ändå att nå målet?

– Ja, om man återinför en högre andel av biodrivmedel i systemet. Det kan ske på andra sätt än genom en reduktionsplikt. Till med ett utsläppshandelssystem som gör att priserna på fossila drivmedel ökar i en sådan omfattning att biodrivmedlen tar sig in på marknaden av egen konkurrenskraft, sa Anders Brandén Klang.