En ny förstudie från Lighthouse har strukturerat de olika typer av data som behövs för att bedöma hamnars nuvarande och framtida energibehov. I ett större uppföljningsprojekt ska detta vidareutvecklas till ett kalkylverktyg som ska hjälpa svenska hamnar att bli fossilfria energihubbar.

Hamnarnas roll håller på att förändras. Från att enbart ha setts som ett fönster mot sjöfarten betraktas de alltmer som en nod för olika transportslag och framöver väntas de också få rollen som energihubbar som förser både sina egna interna system (t.ex. kranar, gaffeltruckar) och externa användare som vägfordon och fartyg med energi. Hamnar har också potential att producera och lagra förnybar energi, såsom vindkraft och solenergi.

– Det finns över 50 hamnar i Sverige. De flesta är ganska små och saknar i regel resurser för att komma igång med omställningsprocessen själva. Vårt mål är därför att utveckla ett verktyg som kan hjälpa dem på vägen, säger Jessica Wehner, forskare på VTI som lett arbetet med förstudien ”Hamn som energihubb: Uppskattning av efterfrågan på el”

För hamnarna handlar det om att få koll på hur stort energibehov man har idag och hur stor den kommer att bli i framtiden. I förstudien användes Landskrona hamn som fallstudie.

– Hamnen har bra koll på sin egen energiförbrukning vad gäller el och diesel på årsbasis, alltså det som hamnar på den egna elräkningen samt dieselförbrukning. Men det som externa aktörer såsom lastbilar som kör in på området eller fartyg som anlöper förbrukar eller har behov av att förbruka, till exempel när det gäller landström har man ingen information om.

Därför fick Landskrona Hamn kontakta företag som är belägna i hamnområdet angående lastbilstrafiken medan rederier kontaktades angående fartyg som anlöper hamnen. Det inleddes också en dialog med Landskrona Energi om framtida energiförsörjning i en elektrifierad hamn. 

– Det är en stor utmaning att vara beroende av andra aktörer. Viss information såsom antalet hamnanlöp eller antalet lastbilar som kommer in i hamnen, var lättare för hamnen att fånga upp, medan annan information, såsom vistelsetiden i hamnen, inte var lika lättillgänglig, säger Jessica Wehner och fortsätter:

– Det vore förstås fantastiskt om man kunde få med alla aktörers exakta data, men det viktigaste är förstås ändå att hamnen börjar med sin egen verksamhet och får möjligheten att analysera den.

Under projektet utvecklades en struktur som utvärderar fem områden: hamnverksamheter, omgivande transportsystem, hamnens roll som energinod, ytterligare energiaktiviteter samt hamnens framtida energiplaner. Flera av dessa områden behöver dock förbättras och finslipas, vilket kommer att ske i uppföljningsprojektet ”Hamnen som en energihubb: Utveckling av ett energiomställningsverktyg för hamnar” som görs inom ramen för Trafikverkets branschprogram Hållbar sjöfart, som drivs av Lighthouse. Tanken är att strukturen som byggts upp ska vidareutvecklas till ett kalkylverktyg som ska hjälpa svenska hamnar att bli fossilfria energihubbar.

– Vi behöver bland annat titta närmare på bränslen, på vilka som används nu och vilka som kommer att användas i framtiden och ta fram värden för det. Sedan kommer det förstås också vara viktigt att testa kalkylverktygets användbarhet och tillämpbarhet, säger Jessica Wehner.

Slutrapporten av förstudien Port as an energy hub - A pre-study on estimating electricity demand har författas av: Jessica Wehner; VTI, David Daniels, VTI, Vendela Santén, RISE, Sara Rogerson, RISE och Andreas Bach, RISE.
Samarbetspartners i projektet: Landskrona Hamn AB och Landskrona Energi AB.