Dagens styrmedel är inte tillräckliga och sjöfartens omställning går för långsamt. I en ny analys efterlyser Energimyndigheten riktade stöd, stärkt forskning och skärpta styrmedel på nationell nivå.

På uppdrag av regeringen har Energimyndigheten, med hjälp av Trafikanalys, analyserat vilket stöd som behövs för att snabbare ställa om sjöfarten och luftfarten till fossilfrihet. Analysen visar att EU:s nya regelverk ger ett starkare omställningstryck än tidigare, men att styrningen ändå inte är tillräcklig för att nå nettonoll 2050. Sjöfartens införande i EU ETS har till exempel främst visat sig leda till att sektorn köper utsläppsrätter och därigenom bidrar till utsläppsminskningar i andra branscher men inte så mycket inom sjöfarten, påpekar myndigheten. Inte heller regelverket FuelEU Maritime, som är det enda styrmedel som riktar in sig på en omställning inom sjöfarten redan från start, ger tillräckliga incitament för en snabb omställning till fossilfria drivmedel, eftersom de initiala kraven kan uppfyllas med fossila alternativ som LNG långt in på 2030-talet.

– Investeringsosäkerhet, långa ledtider och tekniska trösklar gör att ytterligare nationella incitament behövs för att omställningen ska ske i tid, sa Angelina Björklund, utredningsledare på Energimyndigheten, när rapporten släpptes i början av februari.

Energimyndigheten konstaterar att det finns ett behov av stöd för att påskynda sjöfartens omställning och man föreslår därför en kombination av riktade stöd, stärkt forskning, bättre koordinering och tydligare långsiktig styrning. En lämplig myndighet bör få i uppdrag av regeringen att utforma ett stödprogram som både innehåller ett finansiellt stöd och en nätverksdel som främjar och breddar samarbetet över hela sjöfartens värdekedja så att idéer kan tas vidare i pilotprojekt. I stödprogrammet skulle någon form av kunskaps- och expertstöd också kunna ingå.

Energimyndigheten föreslår också att det införs ett stöd för utbyggnad av landström för att Sverige ska uppfylla AFIR-kraven till 2029. Förslaget innebär att Naturvårdsverket får i uppdrag att genomföra riktade utlysningar inom Klimatklivet för investeringar i landströmsförsörjning.

Slutligen ser myndigheten också ett behov en nationell strategi som långsiktigt säkerställer sjöfartens omställning och att målet om nettonollutsläpp före 2050 kan nås. Strategin, som bör innehålla en handlingsplan på både  kort och lång sikt, ska fungera som grund för det föreslagna stödprogrammet. Myndigheten föreslår att regeringen ger en lämplig aktör i uppdrag att ta fram strategin i brett samarbete med näringsliv, offentlig sektor och akademi.