Social hållbarhet till sjöss måste kunna mätas

Den sociala hållbarheten behöver bli bättre till sjöss. Men hur får man till det? En ny förstudie, som initierats av Lighthouse och finansierats av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus, lyfter fram fem centrala teman som utmärker den sociala hållbarheten till sjöss – bland annat bristen på tydliga och enhetliga kriterier för att kunna mäta den.
Inom sjöfarten pratas det mycket om miljömässig- och ekonomisk hållbarhet, men mer sällan om social hållbarhet. Det är kanske inte så konstigt, men likväl behöver även detta tredje ben bli stabilt om sjöfarten framöver ska kallas hållbar. Men det är inte alldeles enkelt.
– Den sociala hållbarheten och arbetsmiljön ombord varierar kraftigt beroende på flaggstat och nationella riktlinjer. Därför är det väldigt svårt att ta sig an de här frågorna på en enda nivå. I Sverige har vi stark arbetsmiljölagstiftning och fokuserar på att förbättra den psykosociala arbetsmiljön. I många andra länder har man knappt börjat prata om psykiskt välmående – där ligger fokus fortfarande på de fysiska förutsättningarna, säger Johanna Larsson, forskningsassist på VTI och en av författarna till rapporten Waves of Well-being – Measuring Social Sustainability in the Maritime Sector.
Syftet med rapporten är att utveckla mätbara och handlingsinriktade kriterier för att stärka den sociala hållbarheten till sjöss. Tanken är sedan att integrera dessa kriterier i det internationella Clean Shipping Index, vilket jämför fartyg och rederier samt hjälper transportköpare, hamnar och andra aktörer att välja mer hållbara sjötransporter. Indexet innehåller redan en strukturerad samling av hållbarhetsindikatorer, men fokus har hittills legat på fartygens miljöprestanda.
– Vi vill bredda perspektivet och inkludera även social hållbarhet. Det är viktigt att skapa mätbara kriterier som kan följas upp regelbundet. De regler som man får inspektionskontroller på efterlevs – de ses som viktiga. Övriga riskerar att betraktas som frivilliga.
Till grund för rapporten ligger litteraturstudier, en workshop samt intervjuer med 11 intressenter från olika organisationer, inklusive forskningsinstitut, myndigheter, branschorganisationer och fackföreningar.
– Vi har också pratat med personer som gör kontroller av fartyg och som sett hela spannet av fartyg som anlöper svenska hamnar, säger Johanna Larsson.
Rapporten identifierar fem centrala teman som är relevanta för det arbetet med social hållbarhet. Det första kretsar kring att social hållbarhet behöver mer uppmärksamhet och mer resurser. Vad är ens social hållbarhet? Studiedeltagarnas definitioner varierade – vissa utgick från FN:s hållbarhetsmål (SDG), medan andra hade mer subjektiva tolkningar.
Ett andra tema berör kulturen som gått i arv inom sjöfarten. Den beskrivs som hierarkisk och hård och inte speciellt förändringsbenägen, vilket försvårar arbetet med social hållbarhet. Kaptenen har en nyckelroll i att forma miljön ombord, men strukturen kan avskräcka besättningen från att lyfta problem kring säkerhet och välmående. Johanna Larsson påpekar dock att mycket har blivit bättre sedan Sjöarbetskonventionen (MLC), som handlar om sjömännens rättigheter till anständiga arbets- och levnadsvillkor, trädde i kraft 2013.
– Det finns givetvis länder som inte följer den, men det har ändå höjt hela industrin till en bättre nivå. Metoo-rörelsen har också medfört att det blivit förbättringar när det gäller att motverka sexuella trakasserier. Det har skapats system för anmälningar som går runt de traditionella hierarkierna.
Det tredje temat, Regelverk och stödmekanismer, handlar om att förordningar och konventioner, såsom MLC, inte alltid tillämpas, vilket leder till betydande skillnader i arbetsvillkor mellan olika flaggstater.
– Maten är också viktig. Det var något alla vi intervjuade lyfte. Man ska ha en riktig kock som serverar bra och näringsrik kost ombord.
Med maten glider vi in på det fjärde temat Att bo ombord. Sjömän tillbringar ofta månader på sin arbetsplats, vilket kan leda till social isolering och psykisk ohälsa. Tillgång till internet, en bra boendemiljö och möjligheter till social interaktion är avgörande för att förbättra livet till sjöss.
Det femte temat handlar just om vikten av att utveckla indikatorer för att mäta social hållbarhet. Indikatorerna kan delas in i två kategorier: grundläggande aspekter (till exempel adekvata löne- och arbetsvillkor) och organisatoriska aspekter (till exempel ledarskapsstöd och sammanhållning bland besättningen). Enligt rapporten måste dessa indikatorer vara både kvalitativa och kvantitativa för att fånga upp hela spektrumet av sociala hållbarhetsfrågor.
– Kriterierna presenteras i en av bilagorna till rapporten. Det behöver jobbas lite mer med dem. De behöver till exempel preciseras mer och få tydligare mätvärden kopplade till sig. Detta gör IVL när de fortsätter med arbetet att inkludera kriterierna i Clean Shipping Index, säger Johanna Larsson.
Rapporten Waves of Well-being – Measuring Social Sustainability in the Maritime Sector har författats av Johanna Larsson (VTI), Elin Malmgren (IVL Svenska Miljöinstitutet), Joakim Dahlman (VTI), och Erik Fridell (IVL Svenska Miljöinstitutet)
-
Elin Frändberg, ny koordinator på Lighthouse
-
Social hållbarhet till sjöss måste kunna mätas
-
Nu är det läge för den flytande containerhamnen
-
Informationsportal ska göra det enklare att utveckla och använda sjöfarten
-
Se webbinariet Säker storskalig vätgasbunkring
-
DNV: Tillgången avgör biobränslenas framtid inom sjöfarten
-
Traineeprogrammet tog Emil in i branschen
-
Beställningarna på fartyg som kan köra på alternativa bränslen ökar
-
2024 – året då energieffektivisering blev viktigt
-
Svensk sjöfart halkar efter